ler den pröfvade erfarenheten kunde det; och
nu efteråt afbjelpes det föga med oqväden emot
Aftonbladet.
NÄ RINGSFRIHETSFRÅGAN.
Dagligt Allehanda har i gär jemväl börjat
en arlikel i Näringsfrihetsfrågan, som till en
början endast upptager en historik af dess be-
handling sedan 4809 och hvaraf fortsättning
-lofvas. Men ibland de historiska akterna erinrar
Allehanda om ett faktum, hvilket bör så myc-
ket som möjligt upprepas, emedan det visar,
att 4870 års koncession om rättighet för alla
klasser att idka borgerlig näring helt och hål-
let utgick från synpunkten af allmän närings-
frihet, samt äfven började så tillämpas af auk-
toriteter, till dess det lyckades reaktionens oaf-
låtliga bearbetningar att escamotera denna rättig-
het på det skamligaste vis, under en period, då
ingen offentlig press ännu bade uppträdt till kon-
troll emot Styrelsens godtycke och intressenas in-
kräktningsbegär. Allehanda påminner nemligen
om, att efter koncessionens utfärdande utgaf
bandelskollegium i hufvudstaden för en tids. k.
staxeringsbevis för dem, som anmälde sig att idka
näringar, och sjelfva kommerskollegium yttrade
sig till Konungen angående riksdagsbeslutets be-
tydelse:
det kollegium för sin del icke kunde annorlunda
tolka 4219 ärs författning, än att derigenom ,rät-
Stighet vore öppnad för alla medborgareklasser i
priket ati utöfva dessa näringar, mot åtagande af
motsvarande borgerlig tunga, utan hinder eller tvång
-af de vilkor och föreskrifter, som äldre lagar och för-
fattningar utstakat angående burskaps vinnande,
skråordning i allmmänhet eller mångfaldiga särskilda
reglementen för serskilda skrån och societeter m. m.
Om (så fortfar kollegium) denna uttolkning be-
höfde stärkas af annat än tydliga afsigten, som
blifvit satt i fråga, af E. K. M:s nåd. påbud den
6 April 1810, så finner den yttermera grund af
3sammanstämmelsen emellan detsamma och tydliga
meningen ef Regeringens 60 8, hvaruti monopo-
lier förbjudas i allmänhet och äfven uttryckligen
för korporationer, under hvilken benämning, utan
all tvekan, skråembeten inbegripas.
Men derefter lyckades det genom diverse so-
cielelers bemödanden, att få frågan alldeles
nedtystad hos Konungen ända till påföljande
riksdag, då det märkliga 4812 års edikt utkom,
hvilket var en liten statskupp för sig, då det.
helt simoelt lade ärendet under konungamak-i
tens allenabeslutande rätt.
Det behböfves icke mer än dessa omständig-
heter för att visa, det näringsfriheten icke är
något ny:t påfund i Sverige, utan en sak, som
redan en gång blifvit högtidligen erkänd, och
sedermera endast legat neder, i anseende till de
oupphörliga bearbetningarna emot densamma,
hvilka utan tvifvel aldrig kunnat äga rum, om
man då haft den erfarenheten, som de sedan
förflutna trettio åren lemnat, att borgareståndet
stigit till en förut ohörd och knapt anad bety-I
denhet just i de länder, der mnäringsfriheten!
varit införd, men deremot blifvit efter på de
ställen, der skrin och prohibitioner existerat,
samt att näringsfriheten således faktiskt visat
sig främst ligga i den industriidkande klassens
egel intresse.
I närvaro af sådana data skall naturligtvis
Regerinzeas blifvande beslut komma att emot-
ses med en stor nyfikenhet, emedan det i ett
af de vigtigaste fall skall komma att visa hvad
grad af moralisk kraft styrelsen besitter, då
frågan egentligen icke är någon annan, än att
återgifva kraft och giltighet åt en grundsats,
hvars erkännande icke blott innnefattas i sjelfva
begreppet medborgerlig frihet, utan äfven är en
gång höglidligen bekräftadt af den konstituerande
statsmakten ar 4809, fastän sedermera helt och
hållet på sidan om grundlagen suspenderadt; en
grundsats, från hvilken ännu ingen nation gått
tillbaka, .som erfarit fördelen af dess praktiska
antagande ).
Alt nu ånyo kringgå denna grundsats, för
att blot: med en obetydlig jemkning förblifva
vid det gamla olycksaliga förmynderskapssyste-
met, skulle, vi våga utan betänkande uttala
) Utan att fördjupa oss alltför långt i ämnet
tillåte vi oss likväl erinra om trenne erfa-
renhefsbevis från andra länder: Om man
frågar någen, som inflyttat i Förenta staterna,
och hitkommer derifrån på besök, hvad
han t.cker mest om derstädes, så erfar
mean alt han icke så mycket fästat sig vid
företridet af landets politiska författning,
som vid den fördelen, att hvem som helst
der kan vtöfva hvad yrke han bebagar, utan
hinder och krångel, vare sig å korporationers
eller embetsmyndigheters sida.
I Frankrike, der samma frihet råder, under
iaktiogande af patentlagens föreskrifter i af-
seende på utskylderna, har näringsfriheten
visat det märkvärdiga och troligen för de
fleste oväntade resultat, att bandtverkarnes
arbetsiöner äro omkring dubbelt så höga som
i de länder i södra Tyskland, der skrån ännu
finnas, hvårföre ock ej mindre än 39,000
tyskar arbeta och finna sitt uppehälle i Pa-
ris, medan sällan en fransman träffas i Tysk-19
land, om ej sisom verkmästare. I Preussen, l:
der för några år sedan korporationsandan
giorde sträsga försök till en reaktion genom
ansökningar hos Regeringen om skråens åter-!:
upplifvaände, och der systemet i politiskt hän-f:
seende ingalunda var obeniget att förbinda
sig detta intresse, blef likväl resultatet, sedan
mm i mA UR OT
In PR -- D - -- sh
- He AA mm DO - JD - PA ee 1 -
- mm AA mm - -—
AA MM — —- Jr
res (MR ce — AS -— —
-