ler den pröfvade erfarenheten kunde det; och nu efteråt afbjelpes det föga med oqväden emot Aftonbladet. NÄ RINGSFRIHETSFRÅGAN. Dagligt Allehanda har i gär jemväl börjat en arlikel i Näringsfrihetsfrågan, som till en början endast upptager en historik af dess behandling sedan 4809 och hvaraf fortsättning -lofvas. Men ibland de historiska akterna erinrar Allehanda om ett faktum, hvilket bör så mycket som möjligt upprepas, emedan det visar, att 4870 års koncession om rättighet för alla klasser att idka borgerlig näring helt och hållet utgick från synpunkten af allmän näringsfrihet, samt äfven började så tillämpas af auktoriteter, till dess det lyckades reaktionens oaflåtliga bearbetningar att escamotera denna rättighet på det skamligaste vis, under en period, då ingen offentlig press ännu bade uppträdt till kontroll emot Styrelsens godtycke och intressenas inkräktningsbegär. Allehanda påminner nemligen om, att efter koncessionens utfärdande utgaf bandelskollegium i hufvudstaden för en tids. k. staxeringsbevis för dem, som anmälde sig att idka näringar, och sjelfva kommerskollegium yttrade sig till Konungen angående riksdagsbeslutets betydelse: det kollegium för sin del icke kunde annorlunda tolka 4219 ärs författning, än att derigenom ,rätStighet vore öppnad för alla medborgareklasser i priket ati utöfva dessa näringar, mot åtagande af motsvarande borgerlig tunga, utan hinder eller tvång -af de vilkor och föreskrifter, som äldre lagar och författningar utstakat angående burskaps vinnande, skråordning i allmmänhet eller mångfaldiga särskilda reglementen för serskilda skrån och societeter m. m. Om (så fortfar kollegium) denna uttolkning behöfde stärkas af annat än tydliga afsigten, som blifvit satt i fråga, af E. K. M:s nåd. påbud den 6 April 1810, så finner den yttermera grund af 3sammanstämmelsen emellan detsamma och tydliga meningen ef Regeringens 60 8, hvaruti monopolier förbjudas i allmänhet och äfven uttryckligen för korporationer, under hvilken benämning, utan all tvekan, skråembeten inbegripas. Men derefter lyckades det genom diverse socielelers bemödanden, att få frågan alldeles nedtystad hos Konungen ända till påföljande riksdag, då det märkliga 4812 års edikt utkom, hvilket var en liten statskupp för sig, då det. helt simoelt lade ärendet under konungamak-i tens allenabeslutande rätt. Det behböfves icke mer än dessa omständigheter för att visa, det näringsfriheten icke är något ny:t påfund i Sverige, utan en sak, som redan en gång blifvit högtidligen erkänd, och sedermera endast legat neder, i anseende till de oupphörliga bearbetningarna emot densamma, hvilka utan tvifvel aldrig kunnat äga rum, om man då haft den erfarenheten, som de sedan förflutna trettio åren lemnat, att borgareståndet stigit till en förut ohörd och knapt anad bety-I denhet just i de länder, der mnäringsfriheten! varit införd, men deremot blifvit efter på de ställen, der skrin och prohibitioner existerat, samt att näringsfriheten således faktiskt visat sig främst ligga i den industriidkande klassens egel intresse. I närvaro af sådana data skall naturligtvis Regerinzeas blifvande beslut komma att emotses med en stor nyfikenhet, emedan det i ett af de vigtigaste fall skall komma att visa hvad grad af moralisk kraft styrelsen besitter, då frågan egentligen icke är någon annan, än att återgifva kraft och giltighet åt en grundsats, hvars erkännande icke blott innnefattas i sjelfva begreppet medborgerlig frihet, utan äfven är en gång höglidligen bekräftadt af den konstituerande statsmakten ar 4809, fastän sedermera helt och hållet på sidan om grundlagen suspenderadt; en grundsats, från hvilken ännu ingen nation gått tillbaka, .som erfarit fördelen af dess praktiska antagande ). Alt nu ånyo kringgå denna grundsats, för att blot: med en obetydlig jemkning förblifva vid det gamla olycksaliga förmynderskapssystemet, skulle, vi våga utan betänkande uttala ) Utan att fördjupa oss alltför långt i ämnet tillåte vi oss likväl erinra om trenne erfarenhefsbevis från andra länder: Om man frågar någen, som inflyttat i Förenta staterna, och hitkommer derifrån på besök, hvad han t.cker mest om derstädes, så erfar mean alt han icke så mycket fästat sig vid företridet af landets politiska författning, som vid den fördelen, att hvem som helst der kan vtöfva hvad yrke han bebagar, utan hinder och krångel, vare sig å korporationers eller embetsmyndigheters sida. I Frankrike, der samma frihet råder, under iaktiogande af patentlagens föreskrifter i afseende på utskylderna, har näringsfriheten visat det märkvärdiga och troligen för de fleste oväntade resultat, att bandtverkarnes arbetsiöner äro omkring dubbelt så höga som i de länder i södra Tyskland, der skrån ännu finnas, hvårföre ock ej mindre än 39,000 tyskar arbeta och finna sitt uppehälle i Paris, medan sällan en fransman träffas i Tysk-19 land, om ej sisom verkmästare. I Preussen, l: der för några år sedan korporationsandan giorde sträsga försök till en reaktion genom ansökningar hos Regeringen om skråens åter-!: upplifvaände, och der systemet i politiskt hän-f: seende ingalunda var obeniget att förbinda sig detta intresse, blef likväl resultatet, sedan mm i mA UR OT In PR -D -sh He AA mm DO JD PA ee 1 mm AA mm -— AA MM — —Jr res (MR ce — AS -— —