i landsorten, men hvaraf här ett.icke obetyd
ligt antal genom kolportering afsättes, förnäm:
ligast blånd den arbetande klassen, är, såsom
det en gång blifvit kalladt, en fullkomlig hamn:
buse i litteraturen, som blott rör sig i skanda
len, ofta icke utan ett slags qvickhet af sanim:
skrot och korn som spanmålsbärarnes; det. är
redigeradt af en f. d. kontorsbetjent vid namr
Sjöberg, samt utgilves af samme förläggare som
Dagen, hvars redaktörer jemväl icke. sällan be-
gagna :detsåsom ett slags reservoir, dit de nå-
gon gång inkasta sådana infamier, som de skäm-
mas att sätta in i sin egen tidning. Söndags-
bladet kan således på visst sätt anses såsom en
filialafdelning till Dagen, men äger, utom sing
glåpord, icke den ringaste talang eller förmåga
i bedömandet af offentliga ärender.
Efter denna korta, men, såsom jag tror, kor-
rekta och sanningsenliga teckning af den plats
pressens särskilta organer innehafva, kan man
inse, att inzen af dem egentligen i detta ögon-
blick ger någon tillförlitlig afspegliog af hvad
jag ville kalla det allmänna tänkesätteti genom-
skärning. För att uttala min öfvertygelse om
detta tänkesälts närvarande ställning, sådan jag
kunnat förnimma detsammas innehåll, så befa-
rar jag, att: Regeringen sedan ett ir tillbaka
förlorat icke obetydligt i popularitet, och ehuru
man allmänt båller af Konungen personligen och
utan tvifvel fortfarande kommer att göra der,
låter det som om förboppningarna hade börjat
lida ett betydligt afbräck.
Detta har icke så mycket sin grund uti någon
positift illiberal åtgärd af Regeringen, ty någon
sådan har icke existerat, utan i en halfhet som
tyckes uppenbara sig i allt, men särdeles i va-
let af personer både vid eca och andra tillfäl-
let, och gifva en alltför liten garanti att någon-
ting kraftigt eller stort skall kunna uträttas.
Det första som märkbart nedstämt allmänhetens
lynne, om jag så får uttrycka mig, var tillsätt-
ningen af representationskommitteen, och der-
näst att en hel hop småreformer, utan egent-
ligt mål och betydelse, -en mängd funderingar
med uniformssnitter och dylikt kommit å bane
i första rummet, hvilka dock kanske utan skada
kunnat sättas i efterhand, tills något af de vig-
tigere sakerna blifvit undangjordt. Dessutom
hemtar allmänheten sina aningar från åtskilliga
andra omständigheter i afseende på Konungens
omgifning. . Konseljen består visserligen af he-
derligt och bra folk, men knappast någon enda
man med den både vilja och kraft att kunna
spela en Robert Peels roll. Excellensen Posse
är, tro mig, aristokratisk nog, för att icke gå
radikalt tillväga i någon politisk reform, och
med honom följer, såsom man tror, hans gamle
vän statsrådet Fåhreus. Statsråderna Wern
och Faxe äro nog liberalt. sinnade, men huru
långt de komma, skall framtiden och närings-
frihetsfrågans agörande utvisa. Likväl fordrar
folkets behof radikala åtgärder, om missbruken
skola kunna bortrensas, och ogräset icke ånyo
skåll fröa sig och växa öfver. Härtill kommer
ännu den dagliga påminnelsen derom, att det
alltid hvilar något mystiskt och tvetydigt öfver
Regeringens förhållande till Posttidningen. Denna
tidning innehåller ständigt de argaste konserva-
tiva artiklar, alldeles i Biets och Morgonens
ard2, och bar häri fullkomligt fritt spel. En
af dess medarbetare är öfverstlöjtnant Hazelius,
som tillika är adjutant hos Konungen; om nu
Regeringen har Liberala isigter i politiken, buru
då förklara, att denne öfverstlöjtnant ofta är
sedd och mycket använd af Hans Maj:t, låt vara
att detta äfven endast sker i och för militära
frågor? Dessa anledningar till tvifvel ökas der-
af, att Konungen äfven i öfrigt personligen är
omgifven af personer med konservativa tänkesätt:
af bela hofvet och adjutantcorpsen m. m. finnes
knappt en end2, som ej tillhör det förra slaget.
Om nu den höge personen dagligen ser och
samtalar Öc. åc. med öfverste Meyer, öfverst-
löjtnant Hazelius, öfverstlöjtnant Söderberg, ka-
binettskammarherren baron Fieming m. fl., som
icke äro några reformvänner, men deremot säl-
lan eller aldrig, utom audiensdagarna, träffar
någon af motsatta åsigter, huru är det då möj-
ligt att -ban ej skall taga intryck deraf? Detta
veta ock de konservativa mer än väl, och hop-
pas derpå för framtiden. Om dessa och flera
personer, som utan tvifvel äro skickliga hvar i
sitt speciella fack, kan för öfrigt omdömet vara
olika från olika politisk ståndpunkt — men ett äro
alla temligen öfverens om, att någonting stort
finnes väl knappt bos någon af dem, likasom
det öfver hufvud torde, vara svårt att upptäcka
någon enda, äfven i rådet, som kan kallas em
verkligt stor och energisk karakter, hvilken kan
med en stark hand föra samhället framåt, hvar-
öre man också fruktar att ett systeme de ba-
cule blir den egentliga karakteren på den rå-
lande taktiken. Detta är illaj då likväl en
EEE sosse