AE O! jag vet, jag vet, jag uttryckte mig orätt Ni var alltför patriotiskt sinnad, för att lyssna till öfversten S:t Auban, som anhöll om el band — och jag påminner mig ännu ganska väl, att jag då hos er föll i onåd, emedan — nu riskerar jag väl ej något att erkänna det — emedan jag var något kur:iserad af de fransyska officerarne, som voro inqvarterade istaden. Baroaessan igenkände sin ungdomsbekanta på dessa så litet grannlaga häntydningar, hvilka vidrörde de ömtåliga strängarne af gammal disharmoni. Men lyckligtvis öfvergick fru von Eulen snart tl afsigten med sitt besök. Gör dig beredd på afsörande af en fasansfull historia hviskade fröken Gabriela til Helena. Min tant har, såsom hon klagar, såll egendomen till din far för alltför lågt pris oc! finuer ett slags tröst uti, att med skarpa förgej förstora orsaken, som förmått henne dertill) Denna vink var ej förr gilven, än fru von Eu len höjde sin stämma. Jag är skyldig er förklaring öfver den förblo nmerade skritliga varningen, mea må:te, fortfor hon, seende på uret, bemöda mig, a! vara kort, eburu mycket tilldragelserna tordt väcka allmänt in!re:se.n Ocb, uan att märk: Vietors och hans systers vexlade blickar, bör jade hon: Mia salig bror hade, sedan cgen domen genom hans svärfars testamente tillfalli ho2om, fuanit i en gömd vinkel af slottet e sor kista, uppfylld med gamla ti!l en del upp multnade böcker och manuskripter, men hvilk ban först i sin sista långvariga sjukdom erin rade sig. Han hoppades deruti finna någo tidsfördrif, och så lät han tid efter annan före