vi begära utes!utning af vissa rättegångs- och em-
betsverkens tjenstemän, alt vi vilja derigenom
ffrelämpa dessa personer? (Buller i midten.
Jag känner många af dem, som detta stadgande
skuile träffa, och jag är mycket öfvertygad at!
det icke är deras stä!laing, utan den upprikt-
gaste öfvertygelse, som bestämmer deras röst-
ning.
Men man säger ock: låtom oss icke bedrazs
03s derpå: amendemeatet syftar högre upp, de!
åsyftar konungamakten. Men dessa rojalister
skulle de väl kunna säga mig hvar de voro
då under restzurationen vi understödde de sacna
principerna af det representativa styrelsesättet?
Hvar voro de under Juli-revolutionen, då man
gick att bestämma, om Frankrike skulle vara
en monarki eller en republik? Hvad gjorde
de, då vi sökt, med all kraft, göra de monarki-
ska begreppen gällande genom Orleanska gre-
nen? Hvar voro de, när slutligen vi försva-
rade våra principer emot upploppea på gatorna,
och då för två år sedan vi ännu icke dragit i
betänkande, att i en vigtig fråga bryta ett oss
ganska dyrbart förhållande, för att boama til
monarkiens hjelp?
Jag skulle i sanning nästan blygas öfver, at!
behöfva här framställa de anspråk, som vi här
kunna göra gällande, men jag vill tala ut al!z
mitt hjer:as hemligheter. Om de rojalister, om
hvilka jag nu talat, vilja bedraga sig sjelfva
afseenäd på min person, skall jag ej försöka at
ändra deras öfvertygelse; dertill är jag för stolt
För min del skall jag icke söka att förvissa
dem om min trohet, som icke tro på den de
förutan. (Ganska bra!) Men skulle man vä
vilja vidbålla, att Hrr Remusat, Duvergier de
Hauranne, Odilon Barrot äro monarkiens fien
der? Om det vore en sazning, borde man åt:
minstone bjuda til att hålla dena tyst, mycke
tyst, såsom en- fruktansvärd hemlighet; mer
som det icke ör sant, är talet derom oförnput
tigt: (Ny rörelse.)
Men man skall måhända säga, att det är et
förställdt anfall, att det är hvad man kallar et
spratt. Jag svarar härtill, att hvad vi åsyft:
är kla:t som dagen. Hvad vi vilja, det är de
representativa styrelsesättet i all sin sanning
Hr Guizo förstår mig; det är ett språk, som v
hafva talat tillsamman. (Bravorop från venstr
sidan. Lingvarigt intryck.)
Vi vilja, säger jag, det representativa rege
ringssättet i hela sin sanning, sin stränghet; all
deles så som det fianes till uti ett grannrike
i England. Der skåden J huru allt går fran
ordnadt och säkert! Det är sannt; der höre!
J ej omtalas legitimister och republikaner; de
äro der Whigs och Radikaler, som i Tories när
varo yrka på reformer; men ingen tänker p
alt förändra styrelsesätiet, eler undersöka des
behörighet. Jag var nyligen i England. Et
stor social fråga sysselsatte der sinnena. Nåväl
jag har aldrig der hört yttras, att drottninge;
ville eller icke wille spanmålslagarnas afskaf
fande. Aldrig sade någon: drottningen vill s
eller så.
Och det som nu der föregår, betyder det vä
att detta ädla Eogland, som icke ville underkast:
sig Stuartarna eller prinsen af Nassau, skull
nu underkastat sig godtycket af en bomuils
spinnares son? Nej visst icke. Engelsmänner
se i Sir Robert Peel den man, som känne:
hvad landet behöfver; de lyda konom, icke si
som svågheten viker framför upproret, uta
såsom förnuftet lyder sanningen som det upp
täcker. Det är landet sjelf, som bildat åt sig
mannen; det är landet sjelf, som styrer. (Gan-
ska bra). Sen då der det stora skådespelet
Icke ett rop höjes mot drottningen. Hon gå
midt igenom svårigheterna. Drottningens döc
skuile vara en sorg för hela England; men fö:
ingen enda engelsman någon förskräckelse.
Jag har icke efterstväfvat under restauratione
någon ting annat, än hvad vi begära i dag. Ja
var okänd då. I denna min obemärkthet skre
jag 1829: Konungen regerar, men styrer icke
Och det Jag tänkte då, det tänker jag nu, å
4846. Ja M. H., jag kommer alltid att tänk:
det, och tror alltid, att det som jag då will
och nu vill, är möjligt.
Man talar om den skillnad, som förefinne
eme!lan England och Frankrike; man säger at
vi icke hafva, som det, en mäktig aristokrati
Jag tror icke att en aristokia i nödvändigt all
tid måste bestå af stora seigneurer, ägare a
många millioners rämta o. s. v.; jag tror der
emot, att då det fiunes en klass som står emot
som ej vill alt samhället går för raskt till för
ändringar, så fiones det en tillräcklig aristo
krati fr att försvara monarkien.
Skåden till exempel hvad som föregår i Hol
land. Der fianas inga sådana der rikets herrar
FER Af ola hän rmän cAM frrovAEr