vi begära utes!utning af vissa rättegångsoch embetsverkens tjenstemän, alt vi vilja derigenom ffrelämpa dessa personer? (Buller i midten. Jag känner många af dem, som detta stadgande skuile träffa, och jag är mycket öfvertygad at! det icke är deras stä!laing, utan den uppriktgaste öfvertygelse, som bestämmer deras röstning. Men man säger ock: låtom oss icke bedrazs 03s derpå: amendemeatet syftar högre upp, de! åsyftar konungamakten. Men dessa rojalister skulle de väl kunna säga mig hvar de voro då under restzurationen vi understödde de sacna principerna af det representativa styrelsesättet? Hvar voro de under Juli-revolutionen, då man gick att bestämma, om Frankrike skulle vara en monarki eller en republik? Hvad gjorde de, då vi sökt, med all kraft, göra de monarkiska begreppen gällande genom Orleanska grenen? Hvar voro de, när slutligen vi försvarade våra principer emot upploppea på gatorna, och då för två år sedan vi ännu icke dragit i betänkande, att i en vigtig fråga bryta ett oss ganska dyrbart förhållande, för att boama til monarkiens hjelp? Jag skulle i sanning nästan blygas öfver, at! behöfva här framställa de anspråk, som vi här kunna göra gällande, men jag vill tala ut al!z mitt hjer:as hemligheter. Om de rojalister, om hvilka jag nu talat, vilja bedraga sig sjelfva afseenäd på min person, skall jag ej försöka at ändra deras öfvertygelse; dertill är jag för stolt För min del skall jag icke söka att förvissa dem om min trohet, som icke tro på den de förutan. (Ganska bra!) Men skulle man vä vilja vidbålla, att Hrr Remusat, Duvergier de Hauranne, Odilon Barrot äro monarkiens fien der? Om det vore en sazning, borde man åt: minstone bjuda til att hålla dena tyst, mycke tyst, såsom enfruktansvärd hemlighet; mer som det icke ör sant, är talet derom oförnput tigt: (Ny rörelse.) Men man skall måhända säga, att det är et förställdt anfall, att det är hvad man kallar et spratt. Jag svarar härtill, att hvad vi åsyft: är kla:t som dagen. Hvad vi vilja, det är de representativa styrelsesättet i all sin sanning Hr Guizo förstår mig; det är ett språk, som v hafva talat tillsamman. (Bravorop från venstr sidan. Lingvarigt intryck.) Vi vilja, säger jag, det representativa rege ringssättet i hela sin sanning, sin stränghet; all deles så som det fianes till uti ett grannrike i England. Der skåden J huru allt går fran ordnadt och säkert! Det är sannt; der höre! J ej omtalas legitimister och republikaner; de äro der Whigs och Radikaler, som i Tories när varo yrka på reformer; men ingen tänker p alt förändra styrelsesätiet, eler undersöka des behörighet. Jag var nyligen i England. Et stor social fråga sysselsatte der sinnena. Nåväl jag har aldrig der hört yttras, att drottninge; ville eller icke wille spanmålslagarnas afskaf fande. Aldrig sade någon: drottningen vill s eller så. Och det som nu der föregår, betyder det vä att detta ädla Eogland, som icke ville underkast: sig Stuartarna eller prinsen af Nassau, skull nu underkastat sig godtycket af en bomuils spinnares son? Nej visst icke. Engelsmänner se i Sir Robert Peel den man, som känne: hvad landet behöfver; de lyda konom, icke si som svågheten viker framför upproret, uta såsom förnuftet lyder sanningen som det upp täcker. Det är landet sjelf, som bildat åt sig mannen; det är landet sjelf, som styrer. (Ganska bra). Sen då der det stora skådespelet Icke ett rop höjes mot drottningen. Hon gå midt igenom svårigheterna. Drottningens döc skuile vara en sorg för hela England; men fö: ingen enda engelsman någon förskräckelse. Jag har icke efterstväfvat under restauratione någon ting annat, än hvad vi begära i dag. Ja var okänd då. I denna min obemärkthet skre jag 1829: Konungen regerar, men styrer icke Och det Jag tänkte då, det tänker jag nu, å 4846. Ja M. H., jag kommer alltid att tänk: det, och tror alltid, att det som jag då will och nu vill, är möjligt. Man talar om den skillnad, som förefinne eme!lan England och Frankrike; man säger at vi icke hafva, som det, en mäktig aristokrati Jag tror icke att en aristokia i nödvändigt all tid måste bestå af stora seigneurer, ägare a många millioners rämta o. s. v.; jag tror der emot, att då det fiunes en klass som står emot som ej vill alt samhället går för raskt till för ändringar, så fiones det en tillräcklig aristo krati fr att försvara monarkien. Skåden till exempel hvad som föregår i Hol land. Der fianas inga sådana der rikets herrar FER Af ola hän rmän cAM frrovAEr