IB as. do 253 å 160 1.
ROTTERDAM den 13 Mars. Tran håilesipris. Kaffe.
IGol erd. Jara kan i små poster icke köpas under 22
Jes. Haadeln är för närvarande in-kränkt til den ögon-
I I blicklga förbruknisgen. Af privat tillförse! äro 1100 8.
el smeb nig grön favatagna til 24 cs. I främmande Kaffe
lär ingea omsitininzg. Socker, bvitt, rått, otetydig ef-
Iterfrågan; brunt tökes förgefves. I privata bänder är
deraf så godt som ingeming för band. HEandel!s ällska-
pets agec består af circa 61,009 krang. Raffiaera: vara
Tfana gd-afsävaing utan prisförhöjaing. Erorsad Melis
I mest begärlg, men Candi m ndra ofrer sökt I fisa Spe-
I cerier är det fortfarande stilla. 4:a Musestt fan köpas
till 265 es; Macs 265 cs; Negiikor 75 cs; Cassia ligaea
140 cs.
I Stralsund d. 16 Mars. (Utdrag af en embets-
skrifvelse från t. f. svenske och norske konsuln
derstädes.) Till Sfralsund ankommo under loppet
jaf år 4845 inalles 30 svenska fartyg af tillsam-
mans 4093 77,., lästers drägtighet, hvaraf 4 i bar-
last och 4 med laddning från utrikes orter. De
28 från svenska hamnar hitkomne medförde ladd-
ningar till ett värde af 93.954 rdr 32 sk. bamb.
Ibko, bestående af stångjern och rödfärg från Stock-
bolm, kalk från Wisby, diverse trävaror, golf- och
trappsten från Hernösand, Westervik, Döderhults-
vik och Calmar. AT dessa 50 fartyg afgingo 25 i
barlast, 4 med laddningar, värde 7783 rdr 46 sk.
hamb. bko, till Sverige och 4 i berlast till utri-
kes ort. Tvenne från 4844 qvarliggande hafva
gått till Östersjön i barlast. .
Till Greifswald ankommo 3 svenska fartyg om
1253 7,oo läster med laddningar af bräder, plankor,
golf- och flissten från Calmar och Westervik samt
boksvamp från Halmstad, i värde skattade till
4883 rår 46 sk. bamb. bko; hvartill kommer vär-
det af med greiswalderfartyg från Sverige införde
1394 tolfter bräder, 3717 rår 46 sk., eller tillsam-
mans 8600 rdr 32 sk. hamb. bko. Ett fartyg an-
lände från utrikes ört i barlast, 4 afgingo till Sve-
rige i barlast, 4 till Norrige med laddning och 4
till utrikes ort med dito.
Till Wolgast ankommo 9 svenska fartyg om
2984V,,, läster med laddningar från Stockholm till
ett värde af 38.281 rår hamb. bko, bestående huf-
vudsakligast af jern, beck och tjära. 6 fartyg af-
gingo till Sverige i barlast, 4 med en laddning
hvete, värd 4666 rdr 32 sk. hamb. bko, till Stock-
holm och 9 till Östersjön.
Til: Barth ankom under årets lopp intet svenskt
fartyg.
De till Neu-Vor-Pommern år 48435 ankomne
svenska fartyg införde svenska produkter till ett
sammanräknadt värde af 70,8356 rdr 46 sk. hamb.
bko. Exporten till Sverige utgjorde 12,450 rdr.
Handelsbalansen till Sveriges förmån belöper sig
således till 58,386 rdr 46 sk. År 1844 utgjorde
denna balans 409,705 rdr 32 sk hamb. bko.
Till Rostock ankommo från Sverige 43 svenska
fartyg om 4464,,, läster med laddningar af di-
verse jern, beck och rödfärg från Stockholm,
Sundsvel! och Norrköping, kalk och sparrar från
Wisby, bjelkar, bräder, tjära och golfsten från
C:lmar och Westervik, till ett värde af 88,806
rår hamb. bko. Af ofvannämnde fartyg agingo
till Sverige 56, till utrikes ort 4 i barlast, och 6
till Sverige med laddningar af hufvudsakligen ull
och spanmål, värde 33,9351 rdr hamb. bko.
Till Wismar ankommo frän Sverige 71-svenska
far:yg om 2493V,,, läster med ladsningar af jern
och beck från Stockholm, jern och bräder från
Norrköping, sill från Götheborg, kalk, bräder och
sparar från Wisby, samt bräder, sparrar och golf-
sten från Calmar och Westervik, till ett värde af
74,570 rdr hamb. bko. Härtill komma 6330 rdr
för med 4 Wismarska och 4 finska fartyg införde
svenska produkter, så att Sveriges export till Wis-
mar utgör tillsammans 77,900 rdr hamb. bko.
Från utrises ort ankom 1 svenskt fartyg i barlast.
Till Sverige återgingo 356 fartyg i barlast och 45
med laddningar af spanmål, får och ull till ett
värde af 46 480 rdr hamb. bko. -
Till Mecklenburg-Schwerin hava således under
år 4845 från Sverige exporterats varor till ett
sammanräknadt värde af 466,706 rdr. Importen
derifrån till Sverige har uppgått i värde till 50,134
rdr, så att balanson till Sveriges favör utgör 416,575
rår hamb. bko. För år 4842 utgjorde denna ba-
lans 412180 rår.
Det mindre fördelaktiga resultat, som 1845 års
handelsförhåilarden emellen Sverige och Neu-Vor-
Pommern lemnet, är, utom den nära fördubblade
exporten till Sverige, hufvudsakligen att tillskrifva
den härstädes minskade jernimporten. Redan år
1844 befarade man den tullförhöjning, som i Au-
gusti månad förlidet år definitivt beslöts, och in-
förskrevos derföre förstnämnde år större partier.
I betraktende af den förhöjda införselstullen har
man trott sig böra minska förbrukningen af sverskt
jern och i stället begagna det mera lättköpta, men
vida sämre, schlesiska jernet, en utväg, som väl
förut och serdeles 1841, då första tullförhöjningen
egde rum, blifvit försökt, men efter någon tids
erfarenhet åter uppgifven; ty priset, det vare sig
än så läst, upprätthåller dock ej i längden en då-
lig vara.
År 4845 infördes från Sverige entast 41 tunnor
tjära. I Köpenhamn, der finska skeppare afsätta
tjära och hemta kolonialveror, hafva Demminska
vedskutor tagit så mycken tjära i retour, ått or-
tens behof deraf tillräckligt fylles. Ensamt till
Stralsund hafva 6140 centner på denna väg impor-
terats. Trävarubandeln har varit ungefärligen li-
ka med förra årets och torde nästa är blifva nå-
got lifligare, sedan några nya hus för denna han-
delsgren nyligen i större skala härstädes etable-
rat sig.
Sveriges handelsretationer till Mecklenburg Schwe-
rin hafva deremot lemnat ett vida förmånligare re-
sultat, än man i början hade anledning att hop-
pas; alldenstund förråderne af byggnadsmaterialier
från föregående året voro ganska betydliga och
funno trög afsättning. Dock redan i Maj började
sädespriserne att stiga, och utsigterne till ännu
högre bidrogo till en fördelaktig afsättning. HBe-
tydliga byggnader företogos under loppet af som-
maren, så att det föregående årets lager af virke
hastigt utsåldes. De närvarande förråderne äro ej
heller betydliga; en mängd byggnader äro för som-
maren beslutade, äfvensom en jernväg från Wis-
mar till Schwerin, hvarföre utsigterne till afsätt-
ning af trävaror pä Mecklenburg äro för inneva-
randa År famlisan lafssnda