pl — UH CLL VI pOLHNSSalnmnaron allddUBlB BJVorgd t mål, angående oloflig bränvinsminutering, uppgs den tilltalade, på fråga huruvida han försålt brän vin i mindre quantum än en kanna, att sådai minutering ej af honom idkats, men väl att ha under den åtalade tiden åt arbetsfolk och andr BLANDADE ÄMNEN. — HANDBREF IFRÅN KEJSAR JOSEF II till et fruptimmer, som sökte en militärsyssla för sin son (Ur Lettres indites de Joseph 11.) Jag anser icke en monark vara förbunden at gifva embeten åt någon af sina undersåtare, en -Idast på den grund, att han är adelsman. Likvä iltyckes detta vara meningen af den böneskrift, hvar: Imed ni till mig inkommit. Er salig man var er Jutmärkt general, säger ni, en adelsman af en be. Trömd ätt; och häraf slutar ni, att min bevågenhe Tför er familj icke kan för densamma göra någo lI mindre än gifva ett infanterikompani åt er andre son, som nyss återkommit från sina resor. Min fru! Man kan vara son af en general och det oaktadt icke hafva någon skicklighet att föra ett befäl; man kan vara adelsman af gammal ätt, och likväl icke ega någon annan förtjenst, än den man af slumpen erhållit, adelsnamnet. Jag känner er son, och vet hvad det är som utgör soldaten; denna dubbla kännedom har öfvertygat mig derom, att er son icke besitter en krigares egenskaper, och att han är för mycket intagen af sin börd, för att någonsin kunna låta fäderneslandet af sig hoppas några betydande tjenster. Ni är i det afseendet att beklaga, min fru, alt er son hvarken är skicklig att blifva officer, statsman eller prest; med ett ord, att han icke är någonting annat än adelsman, i detta ords hela bemärkelse. Deremot kan ni tacka ödet, som, då det nekade er son lyckliga naturgåfvor, likväl har satt honom i besittning af stora egendomar, hvilka tillräckligen kunna hålla honom skadeslös derför, och med detsamma göra, att han kan umbära min ynnest. Jag hoppas, att ni är nog opartisk för att gilla de skäl, som hafva förmått mig att besvara er anhållan med ett afslag. Det kan vara er obehsgligt, men jag har ansett det för nödvändingt. Farväl min frus Eder bevågne Joseph. Sachsenburg d. 4 Aug. 1787. . — Siks, eller egentligare Seiks, hvilka under sednare tiden ofta omnämnas i anseende till deras krig mot engelsmännen, är namnet på ett folkslag, boende i nordvestra delen af Hindostan mellan floderna Rawi och Sutledsch. Deras namn betyder ,lärjungar och de bära det sedan 16:de seklet, då de? antogo den i Brahmanismen införda reformation, som utgick från Baka Nanak. Man kan kalla dem Hinduernas protestanter. De förkasta helt och hållet bilddyrkan och ceremonierna; deras religionsöfningar inskränka sig till böner och afsjungandet af psalmer eller heliga sånger i templen, dit man icke medförer något annat än den heliga lagboken. I början utgjorde Seiks endast en förfö!jd religiös sekt. En af dess föreståndare förstod dock att förena den verldsliga makten med den andliga. Han började föra krig och gynnades af lyckan. Hans anhängare tillväxte snart i antal, bildad? en trupp och gjorde sig till herrar af Pendschab. Anda till 19:de århundradet utgjorde de likväl endast en förening. Rundschit Sing gjorde sig först till suverän herrskare öfver Siks. Han bragte en arme om 80.000 man på benen och orgamserade den helt och hållet på europeisk fot, hvarvid han hetjenade sig af europeiska officerare, generalerna Allard, Court och Ventura. Man har efter landets hufvudstad gifvit hela konungariket namnet Lahore. — EN RIK USLING. En evka, Mes Cuney, hade länge bott i ett smutsigt kyffe vid Cannon Street Road i London, då kommunalstyrelsen upptäckte att hon ägde 135,000 i statspapper, fastän hon i allt lefde som en tiggerska. Man anställde nu en undersökning, som hade till följd att hon förklarades mindre vetande och ställdes under förmyndarevård, samt förflyttades från sitt eländiga näste och försågs med en comfort, som svarade mot räntan på hennes tillgångar. Vid utrymmandet af hennes förra boning, upptäcktes att hon äfven hade i åtskilliga vrår undanstuckit banknoter, klingande mynt och silfver, till omkring 7000 värde; hennes förmögenhet uppgick alltså till 22.000 (264.000 rdr bko). . — NY RÄDDNiNGSANSTALT ViD ELDSVÅDOR. Med denna uppfinning, som är olik alla äldre för samma ändamål, anställdes allmänt tillfredsställande försök i London, den 45 Maj, genom The Fire Protecting and General Buildings Improvement Companyp. Inrättningen liknar till sitt yttre en balkong, och kan som sådan begagnas; den är fästad utanför ett fönster i det rum, genom hvilket man vid eldsvådor önskar äga en säker utvag, i händelse elden i undervåningsarne skulle göra trapporna otillgängliga. Inuti den fasta balkongen sitter en rörlig. försedd med golf, ty den fasta äger ej något sådant. Den rörliga balkongen har vidare ett system af hästänger och motvigter, som tiliåta den att helt sakta nedsjunka på gaten. För att medfölja dit, behöfs blott att öppna fönstret, stiga ut på balkongen och trycka på en fjäder; balkongen nedsjunker då, jemte den som befinnes derpå, och när passageraren stigit af på gatan, upplyftes balkongen af motvigterna til! sitt vanliga ställe, och fastnar der, till nytt begagnande. Det märkvärdigaste vid hela mekanismen består deruti, att balkongens sjunkning går lika lugnat, antingen en tung karl eller ett barn nedstiger med den. — ETT UNDERVERK. Det hände nyligen att en leopardhona bröt sig ut från Clif:on Zoological Gardens och sprang omkring i grannskapet; hvar och en flydde undan för benne, En lam tiggare, som länge väckt allmänhetens medlidande, befann sig bändelscvis i djurets väg, och man såg med ängslan huru det nalkades den olycklige, då han till åskådarnes förvåning hastigt kastade ifrån sig begge sina kryckor, och sprang i kapp med gatpojkarne. Djuret blef snart lockadt in i en lada CR Mr amn JA mö RR cn RR gl ar a a Mas a