beträdda stigen, eller gå tillbaka. (Hör, hör, höga bifallsrop). Talaren repeterade nu, hvad han egentligen åsyftade med billen. Han öfverlemnade till huset, huruvida det var värdt att försöka upphäfva smuggleri och lurendrejeri. Han trodde åtminstone så, ja! att det vore den önskvärdaste sak. Han önskade att i roten upprycka denna näringsgren och införa en laglig, i ställetfför en olaglig handel. Han ansåg detta likväl vara blott en ringa del af alla de betraktelser, som . detta ämne i öfrigt gaf anledning till. ;Frågan,, sade han, är ingen partifråga, utan endast om j uti denna upplysta tid viljen gå fram eller tillbaka. Ihågkommen, att verldens ögon äro rigtade på er och på edert land. Besinnen eder ställning, edert stora nationella rykte. (Hör, hör!) Betrakten de stora fördelar Gud och naturen gifvit eder. Sen på edert geografiska läge, vid vestra Europas gräns, föreningslänken mellan Norra Europa och Amerikas fastland. Ihåghommen att förbättringarna i seglationen och vettenskapernas tillämpning försatt eder inom ett tio dagars afstånd ifrån Petersburg och tio dagars ifrån New-York. Betrakten edra fysiska fördelar — nerverna och senorna i manufakturlifvet — jern och kol — hvilka i öfverflöd finnas i edert land; och sedan Ge ofantliga fördelar j egen, i ett rörelsekapital, tio gånger större än något annat lands i hela verlden. Hvilken outöslig grufva egen j icke i brittiska folkets ihärdigbet och konstskicklighet; betrakten dess talanger, dess uppfinningsförmåga, dess förståndskrafter! Skåden vidare edra fria institutioner, eder obehindrade tryckfrihet, eder ärorika konstitution, hvilken, ehuru den tillåter sjelfsvåld, likväl erbjuder en förnuftig frihet till alla. — Betrakten allt detta, tänken på den ärx England tillvunnit sig, ifrån eqvatorn till polerna, och sägen mig, är det ett land som behöver frukta medtäflare med någon enda del af jorden? (Höga bifallsrop). Hvad hafven j att befara? Hvad skall vara edert motto: att framgå, eler gå tillbaka? Andra länder afvakta nu edert exempel; de vänta att få höra resultatet af denna öfverläggning. Det är icke ett factum, att alla stater äro beredde till att möta eder med fiendiliga tariffer. (Hör, hör!) Nej, det finnes länder, der j kanske minst väntat det och som jag gjort orätt alt ej förr omnämna, t. ex. Sardinien, som redan lemnat fri införsel åt edra tillverkningar och produkter. (Hör, hör!) Neapel skall sn.rt följa dess exempel (hör), och Preussen är redan skakadt. (Bifall.) Frankrike önskar att följa exemplet; dessa länder hafva blifvit regerade af sina manufakturoch handels-aristokratier, som utöfvat en öfvervägande inflytelse; men opinionen hos deras kunnigaste och verksammaste män, som ej hafva privata interessen i probibitionens fortfarande, understödja välviljande styrelser, som veta att upp: skatta de välgerningar j erbjuden folken. (Höga bifallsrop). Och Förenta Staterna! (Hör, hör). J skolen genom denna åtgärd lemna en uppmuntran till det parti, som der vill gynna handelsgemenskapen emellan de begge ländern2. Men äfven om verkan deraf icke blifver sådan; hvarföre skolen j straffa eder sjelfve, för det alt andra vila lägga band och inskränkningar på sin egen handel? Jag råder eder derföre att föregå andra länder med exempel, genom fortfarande på den väg j redan så lyckligt beträdde (bifall). Varen konseqventa. J skolen derigenom sätta eder regering i tillfälle att säkrare bibehålla freden, samt gifva den största garanti för belåtenhet, lycka och sällhet ibland folkets stora massa. (Höga bifallsrop.) Talaren talade sedan med hänsyftning på nöden i flera delar af landet vid sammankomstens början; sade att ingen mensklig försigtighet kunde afvända tillfälliga lidanden; men yttrade den öfvertygelse, att de skulle så mycket säkrare afbjelpas, om man antog förslaget; och att det alltid skulle vara en tillfredsställelse att kunna säga folket som lider, att sådant härrör från en god och allvis Försyn, som dermed har något stort ändarnål, kanske att nedsliå vårt högmod, öfvertyga oss om vår ringhet och väcka oss till känsla af vårt beroende af henne, än att nödgas erkänna, att lidandet försvåras genom menskliga institutioner; hvilka förminska tillgången på dess föda. Den utmärkte talaren slutade derefter under höga, förlängda bifallsrop. Rättelse: I Peels tal, sistlidne gårdag tredje sp. 46 raden nedifrån, står: 112 millioner läs: 4!V, millioner. På tidningen DET TJUGONDEFÖR