beträdda stigen, eller gå tillbaka. (Hör, hör,
höga bifallsrop). Talaren repeterade nu, hvad
han egentligen åsyftade med billen. Han öf-
verlemnade till huset, huruvida det var värdt
att försöka upphäfva smuggleri och lurendre-
jeri. Han trodde åtminstone så, ja! att det
vore den önskvärdaste sak. Han önskade att
i roten upprycka denna näringsgren och införa
en laglig, i ställetfför en olaglig handel. Han
ansåg detta likväl vara blott en ringa del af
alla de betraktelser, som . detta ämne i öfrigt
gaf anledning till. ;Frågan,, sade han, är in-
gen partifråga, utan endast om j uti denna upp-
lysta tid viljen gå fram eller tillbaka. Ihågkom-
men, att verldens ögon äro rigtade på er och
på edert land. Besinnen eder ställning, edert
stora nationella rykte. (Hör, hör!) Betrakten
de stora fördelar Gud och naturen gifvit eder.
Sen på edert geografiska läge, vid vestra Eu-
ropas gräns, föreningslänken mellan Norra Eu-
ropa och Amerikas fastland. Ihåghommen att
förbättringarna i seglationen och vettenskaper-
nas tillämpning försatt eder inom ett tio da-
gars afstånd ifrån Petersburg och tio dagars i-
från New-York. Betrakten edra fysiska förde-
lar — nerverna och senorna i manufakturlif-
vet — jern och kol — hvilka i öfverflöd fin-
nas i edert land; och sedan Ge ofantliga förde-
lar j egen, i ett rörelsekapital, tio gånger större
än något annat lands i hela verlden. Hvilken
outöslig grufva egen j icke i brittiska folkets
ihärdigbet och konstskicklighet; betrakten dess
talanger, dess uppfinningsförmåga, dess förstånds-
krafter! Skåden vidare edra fria institutioner,
eder obehindrade tryckfrihet, eder ärorika kon-
stitution, hvilken, ehuru den tillåter sjelfsvåld,
likväl erbjuder en förnuftig frihet till alla. —
Betrakten allt detta, tänken på den ärx Eng-
land tillvunnit sig, ifrån eqvatorn till polerna,
och sägen mig, är det ett land som behöver
frukta medtäflare med någon enda del af jor-
den? (Höga bifallsrop). Hvad hafven j att be-
fara? Hvad skall vara edert motto: att framgå,
eler gå tillbaka? Andra länder afvakta nu e-
dert exempel; de vänta att få höra resultatet af
denna öfverläggning. Det är icke ett factum,
att alla stater äro beredde till att möta eder
med fiendiliga tariffer. (Hör, hör!) Nej, det
finnes länder, der j kanske minst väntat det och
som jag gjort orätt alt ej förr omnämna, t. ex.
Sardinien, som redan lemnat fri införsel åt e-
dra tillverkningar och produkter. (Hör, hör!)
Neapel skall sn.rt följa dess exempel (hör), och
Preussen är redan skakadt. (Bifall.) Frankrike
önskar att följa exemplet; dessa länder hafva
blifvit regerade af sina manufaktur- och han-
dels-aristokratier, som utöfvat en öfvervägande
inflytelse; men opinionen hos deras kunnigaste
och verksammaste män, som ej hafva privata
interessen i probibitionens fortfarande, under-
stödja välviljande styrelser, som veta att upp:
skatta de välgerningar j erbjuden folken. (Hö-
ga bifallsrop). Och Förenta Staterna! (Hör,
hör). J skolen genom denna åtgärd lemna en
uppmuntran till det parti, som der vill gynna
handelsgemenskapen emellan de begge länder-
n2. Men äfven om verkan deraf icke blifver
sådan; hvarföre skolen j straffa eder sjelfve,
för det alt andra vila lägga band och inskränk-
ningar på sin egen handel? Jag råder eder der-
före att föregå andra länder med exempel, ge-
nom fortfarande på den väg j redan så lyckligt
beträdde (bifall). Varen konseqventa. J sko-
len derigenom sätta eder regering i tillfälle att
säkrare bibehålla freden, samt gifva den största
garanti för belåtenhet, lycka och sällhet ibland
folkets stora massa. (Höga bifallsrop.)
Talaren talade sedan med hänsyftning på nö-
den i flera delar af landet vid sammankomstens
början; sade att ingen mensklig försigtighet kun-
de afvända tillfälliga lidanden; men yttrade den
öfvertygelse, att de skulle så mycket säkrare
afbjelpas, om man antog förslaget; och att det
alltid skulle vara en tillfredsställelse att kunna
säga folket som lider, att sådant härrör från en
god och allvis Försyn, som dermed har något
stort ändarnål, kanske att nedsliå vårt högmod,
öfvertyga oss om vår ringhet och väcka oss
till känsla af vårt beroende af henne, än att
nödgas erkänna, att lidandet försvåras genom
menskliga institutioner; hvilka förminska till-
gången på dess föda.
Den utmärkte talaren slutade derefter under
höga, förlängda bifallsrop.
Rättelse: I Peels tal, sistlidne gårdag tredje sp.
46 raden nedifrån, står: 112 millioner läs: 4!V,
millioner.
På tidningen DET TJUGONDEFÖR-