i vexelbruk slitits så tappert, att den nu snart
måite vara utnött, kan syfta på någon person-
lighet, samt i sådant fall på hvilken? Hvad det
under JF 3 omtalta poemet angår, hvars be-
nämning var Pompe, den prisvärde favoriten,
så förekom deri icke ett ord om excellensen
Brabe;j utan frågan var om Konung GCarl XII:s
favorithund. Vidkommande slutligen den kri-
tiska afbandlingen om excellensen Brahes perukp,
så skulle det säkert icke blifva ntau intresse
för publiken, om Du behagade upplysa den, att
Du sjelf, gamle bekante, hade författat och till
Aftonbladet insändt ifrågavarande stycke, med
anledning af en mycket lång och torr artikel i
Posttidniogen om peruker; äfvensom att denna
uppsats af Din egen -hand, i sjelfva verket var
ganska oskådlig, emedan den endast innehöll
den upplysningen, att excellencen Brahe icke
hade peruk, utan blott s. k. tur. Jag skulle
måhända icke vidrört denna omständighet ur
det inre af-tidningarnes historia, så framt jag
icke vore öfvertygad, att dermed tillskynda
Dig, såsom en vän af det pikanta, ett verk-
ligt nöje:
Farväl för denna gången, gamle bekante;
måtte Din helsa snart förbättras och Ditt lyn-
ne förmildras, önskar Din fordne
Confrater.