frågavarsnde artikel under sistlidet år kunde till a
samska billiga priser anskaffas från Schlesien. Väl
underrättade personer äro af den tanka, att de
sehtesiska jernverksägarne, med beräkning och icke
utan egna uppoffringar, medgifvit dessa låga priser
för att inför regeringen ådagalägga ändamålsenlig-
heten af den begärda och beviljade tullförhöjnin-
gen å utländskt jern. Småningom har man imed-
lertid .höjt priserne i Schlesien, så att för närva-
rande Stockholmsjern, aflastadt till 45 rdr svenskt
bko per sk, skulle kunna härstädes säljas billi-
gare än det schlesiska. Häraf synes, att den in-
hemska jernfabrikationen ännu på länge icke torde
kunna täfla med den svenska och engelska, samt
att följaktligen den höga skatt, hvarmed man i
tyska tullföreningens stater funnit sig föranlåten
att belägga meranämnde nödvändighetsartikel, är
för härvarande konsumenter högst förderflig.
Importen af norsk sill, hvilken år 1844 utgjorde
97,197 tunnor, uppgick sistlidet år endast till
A1,264 tr, ett förhållande, som måste tillskrifvas
den alltför stora, behofvet vida öfverstigande, in-
försel af berörde vara, hvilken förstnämnde är
ägde rum. Klagan öfver den hitförde sillens min-
dre goda beskaffenhet har mera sällan än tillförene
försports, men det inträffar imedlertid ofta, att en
och samma tunna innehåller sillaf olika slag. För
norska sillhandelns bästa är af synnerlig vigt, att
vid aflastningarne iakttages den största noggrann-
het i afseende på varans beskaffenhet, helst i an-
nat fal! skottländarnes konkurrens måste med ti-
den blifva af menligt inflytande.
Af norsk tran hitfördes sistlidet år 8548 cent-
ner, eller 2650 ctr mindre änSår 1844. Importen
af skottsk tran, hvilken artikel för några år se-
dan var här alldeles obekant, tilltager allt mer och
mer. Dess beskaffenhet är på långt när ej så god,
men priset också 3 å 4 thaler lägre än på det,
som erhålles från Bergen, genom hvilken omstän-
dighet afsättningen af sistnämnde vara icke obe-
tydligt försvåras.
Potates-sjukdomen har lyckligtvis hittills icke
gjort stora framsteg, och man har anledning hop-
pas, att förrådet af denna nödvändighetsvara torde
nödtorfteligen räcka intill nästa skörd; dock beror
sådant väsendtligen deraf, huruvida nämnde jord-
frukt kan uthärda vårvärmen. Priset är ännu
lågt eller 46 thaler per winspel af 235 berliner
Ischeffeln.
) Spanmålspriserne härstädes äro följande: hvete
73 thaler, råg 53 th., korn 58 th., hafre 32 th.
och ärter 55 pr winspel eller 8, svenska tunnor.
I Råg torde mot skördetiden stiga ännu högre, enär
betydliga förråder saknas och Rhentrakten fordrar
lansenlig tillförsel. I afseende på hvete bero vi mer
Celler mindre af England, emedan produktioren af
I denna vara betydligt öfverstiger landets konsum-
tion deraf.
) Till Amsterdam ankommo förlidet är 39 sven-
iska fartyg af tillsammans 3666,.. lästers drägt,
hvaraf 15 fartyg om 820?,.. läster, alla med last,
direkte från svenska hamnar. De från Sverige
I medförde laddningar utgjordes af 7100 sktb stång-
jern, 600 sk band-, bult- och knippjern, 725
skT koppar, 4004 tunnor tjära, 476 sk alun,
linfrö, färgmossa, m. m. all!:sammans uppskattadt
till ett värde af 284,982 gyllen boll. kurant. Till
Sverige afgingo samma år från Amsterdam 14
svenska fartyg om 10137,,, läster med diverse va-
ror, värderade till 354,807 gyllen, samt 12 st. om
4355:7,00 i ballast. — Antalet af de norska far-
tyg, som år 1845 besökte Amsterdam, uppgär till
246 st, af 18,922 lästers drägt. — Till öfriga ne-
- derländska hamnar (utom Rotterdam) ankommo
sistlidet år 3 svenska fartyg om 267,,, läster,
hvaraf 9:ne från Sverige med last till ett värde af
- 8500 gyllen, samt 178 norska fartyg af 18,286!,
- Jäster.
-) Rio de Janeiro d. 7 Jan. 1846. Enligt med-
-!delanden i härvarande tidningar, har diktatorn
- Rosas i Buenos Ayres genom dekret af d. 27 No-
!vember förklarat, att besättningarne å alla de far-
ts som under convoy af engelska och fränska
—eskadrarne uppseglat å floden Parana, böra be-
- handlas såsom sjöröfvare. Regeringen i Monte
) Video har bestämt en plikt af 1200 spanska pia-
ster för sådana fartyg, hvilka från orter, der re-
I publiken har konsuler anställde, ankomma, utan
- att hafva sina manifester påtecknade af dessetjen:
stemän.
doo -
SJÖFARTS-UNDERRATTELSER.
T) Stockholm. Till lastning anmälde:
Mars 417: Allmänt Väl, Olsson, Darmark, jern å kr ppar.
— 48: Mary, Wisicg, Vesters,ö2, jern och bräder.
Ia AO RA mA MM FA or bd
— Stora segalleden i Saltsjön är öppen hera skärgår
jden igerom. Malaren är ännu på flera ställen belagd
I med tjock is,
bo
Öresunds-lista.
Emellan den 10 och 14 Mars hafva tillsammans 202
n - derib! .
Fartyg passerat Sundet: derib!and: .
ND Mars 10: AF 471, Anderson, fr. Halmstad till Östersjön,
6 I AM 467, Cronberg, Halmstad. Östersjön, bräd.; (bräder;
- 1 Ae 140, Matsson, Magnarp Malmö, bräder;
l- Bengt, Christensen, Ha t!epool, Stockho!m, kol;
.- Venus, Fin, Halmstad, Östersjös, bränvin;
3; Hoppet, Harsson, Malaga, Stettin, olja:
t AA 62, Jönsson, Halmstad, Flensburg, stä .
— 41: Axel, Jacobson, Warberg, Helsingör, barlast;
-— 49: Två Bröder, Fix, Helsiagborg, Höganäs, d:0.
- — 43: Freden, Heljasson, Halzstad, Malmö, jern;
9 I Friheten, Börjesson, Warberg, Ma!mö, fill;
g Occidenten, Petterson, Terravecchia, Gefle, salt.
;-) Viaden var den 40: NV. NNV. NV.: deo 41: SV. V.
VNYV.; dea 12: SV. NV. NV.; den 13: SV. VRV. Vsv.;
den 14: NV.