alla voro eniga om, att någonting måste ske
för att ändra nuvarande systemet uti denna
I koloni. Man ansåg kolonisation och ett serskildt
ministerium för densamma nödigt; en ledamot,
som det tros på ministerens anmodan, föreslog
latt göra deraf ett serskildt vice konungadöme.
Hr Rossi tros qvarblifva i Rom- Hans lega-
I tionssekreterare hr Nozier kommer att såsom
minister afgå till Mexiko.
I Deputerade kammaren beviljade anslaget till
I hemliga utgifterna, nästan utan all diskussion,
Isedan ministrarne förnekat, att några tidningar
l understöddes af detta anslag. Odillon Barrot
yttrade, att som adressdebatten nyss föregått,
j var all den vanliga striden om att detta anslag
vore ett förtroendevotum, öfverflödig.
Prinsarnes afresa till Afrika skulle ske den
14 dennes.
I Monitören innehöll en förordning om ut-
Iskrifning af 8,500 man af 4844 års klass.
j SPANIEN.
Infanten Don Enrique har nedlagt befälet på
Ibriggen La villa de Bilbao,. På vägen från
sCorunna till Pontevedra hade folket helsat ho-
nom med: lefve den frisinnade infanten, lefve
sfribeten, lefve konstitutionen!
Nya ministeren bibehåller på det hela Mon-
ska fioanssystemet, men gör likväl flera ändrin-
gar i detaljer deraf. Den vill söka spara in 50
kå 66 millioner realer. Gamla budgeten får fort-
fara till Juli månad.
PORTUGAL.
Grefve Tojal har aflemnat det länge väntade
budgetförslaget för året från 4 Juli d. å. till
sista Juni nästk. år. Inkomsterna beräknas till
14,623 contos; utgifterna till 44 660. Således
skulle deficit vara 53 contos. En räntekon-
version af 4 proe. lån för 6 millioner pund
sterlipg, hade skett under förra året. Grefven
:begärde att regeringen skulle få tillstånd för-
ändra tullafgifterna efter omständigheternas kraf,
och man tror att åetta åsyftar tillvägabringan-
det af en nedsättning å införseltullen på en del
utländska varor; de, förra året skedda tullste-
gringar, hafva vållat en minskad tullinkomst af
4240;000 sterl.
Adressen var bifallen med stor pluralitet: 94
röster mot 6. :Brottningen hade med stor hög-
tidlighet i Belems kyrka påsatt patriarken i
Lissabon den honem af påfven tillsände kardi-
nalskatten.
STORBRITANNIEN ocx IRLAND.
Peelska ministeren bar segrat i underhuset,
då den 27 sistl. Februari hr Miles amendement
förekom till afgörande, hvilket åsyftade ajour-
nerandet på ett halft års tid af Peelska försla-
get att parlamentet skulle bilda sig till general-
kommitle för att rådslå om de föreslagna kom-
merciella reformerna; således skulle en lyck-
lig skörd i år kunnat aflägsna frågan om
spantålslagarnes förändrande, 337 röster mot
240 afslogo amendementet, alltså hade mini-
steren en pluralitet af 97 röster. Således före-
kommer nu oförtöfvadt denna vigtiga fråga; ty
Peel har förklarat, att den måste först afgöras,
innan han kan föreslå beslut angående alla de
öfriga; och jordaristokraternas hopp alt vinna
uppskof härmed är tillintetgjordt. :
Debatterna synas iche hafva varit af stort:
intresse. De vanliga skäl mot och för handelns
frihet användes; men ännu mera personligheter
och beskyllningar mot anti-corn-league, fabri-
kanterna, 0. s. Vv.
I öfverhuset väckte hertigen af Richmond
den frågan, om det kunde vara välbetänkt, att
generalguvernören i Ostindien Sir Henry Har-
dinge, förmodligen och ursäktligen förledd af
sin gamla förkärlek för vapenduster, sjelf öfver-
jagit befäl i indiska hären och gifvit sig midt
n i striden, såsom andre befälhafvare öfver
.rupperna. Hertigen ansåg en sådan delning af
myndigheten vara skadlig, och kunna sätta lan-
lets intresse cch anseende på spel. Grefve
Ripon, president för ostindiska byrån, medgaf
letta och förklarade, att man ej vetat af hela
irrangementet förr än med sista depeschen, och
stt saken skulle tagas i öfvervägande.
Sir Henry Hardinge har lemnat de amplaste
vitsord om prins Waldemars af Preussen tappra
leltagandeistriderna d. 48 och 24 Dec. mot Sikhs.
Enligt parlamentet förelagde militärförslag,
mnar regeringen föröka regementernas styrka,
nom de i kolonierna stationerade trupper. In-
anteri och kavalleri skulle der tillsamman komma
itt ugöra 423,000 man, hvartill komma 60414
fficerare och 40,000 underofficerare. Kostna-
len, med pensioner, beräknas för hela denna
tyrka till 6,082 000 sterl. Dertill komma
2,748,000 för artilleridepartementet.
FÖRENTA STATERNA.
Underrättelser ifrån Newyork gå till den 5
västlidne Februari. Förhandlingarne om Ore-
sområgan hade åter blifvit upptagne mellan hrr
Pakenham och Buchanan, och det troddes att
nan förenade sig om en delning, vid 49:de
atitudsgraden. I kongressen låter det alltmera
redligt.
Staten Persylvanien hade betalt sin stats-
kuld; en fjerdedel med metalliskt mynt och
esten med räntepapper.
Ifrån Mexico har man underrättelser af den
, ihån Veracruz af den 43 Januari. Paredes
ade blifvit vald till presideat för republiken
ch general A!monte stod i spetsen för bans
ninistöre.
OSTINDIEN,