ning, alla, dessa omständigheter samverka att i
flertalet af våra juristers skicklighet gifva en vit
anstrykning af blott mekanisk färdighet. Störst
reputation för skicklighet som jurist tillfaller ol
ta gesällptofven af denna färdighet. Småsinnad
småtänkande unge män, inpinade i formen, hafv
sått och gällt för Sveriges juridiska ära och hop
under det verkliga talanger, mer än en gång, p
denna bana haft anseende för oduglighet ) Ei
snillrik författare har yttrat: Den blott kandt
verksmässiga lättheten att handtera. formen ä
mera till hinder än till befrämjande af gedign
tankars födelse; uteslutande sysselsatt endast me
inpräglande och utöfvande af formen har man in
om -vårt juridiska fält glömt anden och qväft d
stora tankarna redan innan deras födelse. Ocks
äro framgångar på den juridiska banan i Sverig
lika sällan ett säkert och tillförlitligt känneteckei
på talang, som motsatsen är det på oduglighet. Ei
verklig talang kan visserligen passa sig in i all
de förmaliteter, hvilka äre från vår lagskipnin;
oskiljaktiga; — -men fel mot formen kan lättar
hända talangen än medelmåttan.
Sålunda kan men inom de juridiska embetsver
ken missförstå talangens betydelse och öfver höf
van inskränka dess fält: — allt detta hindrar doc!
icke deöt ju det förhållande orubbadt qvarstår, at
inom Svenska statsverket det juridiska fältet ä
det enda, på hvilket talängerna intaga sin natur
liga ställning, det enda der de uppsökas och fram
drägas. ER övilkorlig, oundviklig följd af dette
förhållande skall blifsa, att fäderneslandets vigti.
gaste embeten företrädesvis mäste anförtros åt ju-
rister, såsöm varande de ende, hvilka qvalificerat
sig ega talang att dem förvalta. — Detta innebär
ingen lycka för samhället. — En stor tänkare har
yttrat: - Jurister duga icke till stalsmän,, vi
kunna lägga till: statsmän duga icke till jurister,
och vi hafva två sanningar, som histerien på hvarje
blad bekräftar... Domaren träder aldrig i verksam-
het utan att vara. påkallad, en kärande är nöd-
vändigt vilkor att en domare skall finnas, detta
gör att järisten till sitt innersta väsende är passiv.
Domaren granskar endast enstaka fall, höjer sig
aldrig ttll allmänna grundsatser, detta gör juristen
cförmögen att uppkasta planer till stora företag.
Juristen vänjer -sig-att noga iakttaga formen och
stelnar derföre slutligen i form; saknar kraften
att skapa Dytt, der så behöfves; han eger stil, men
icke ider; skicklighet att vidmakthålla statsma-
schinens långsamma gång, efter lagar och författ-
ningar, men ;ieke förmågan att i samhället upp-
amma.styrka genom att-framkalla välstånd; han
mera öfverväger än handlar; han uppsöker i allt
det-rättsenliga förhållandet, men vill ej komma
framät till stora resultater; hän förmår ej kombi-
nera orsak ocH verkan till ernående af praktiska
syften; han. lifvas ej af skapande ider, utan vill
blott röra sig inom gifna förhållanden, hvilka han
ofta mästerligen diskuterar pro et contra. En re:
gering af jurister skall styra — alltid oklanderligt;
aldrig väl. in
Den tredje stora hufvudafdelningen inom Sven-
ska embetsverken utgöres af de kamerala eller de
s. k. räkenskapsverken. Svärt är att veta hvad
man egentligen bör hänföra till denna kategori. —
Kammarkollegium , Kammarrätten och Statskonto-
rethafva, lika väl som Landträntmästare, Krono-
fogdar och: Häradsskrifvare, befattning med rikets
financer soch -skatteuppbörden: De tre nämnda
kollegierna äro följaktligen räkenskapsverk, ment
de äro tillika förvaltande verk, ja, ett af dem, ett
slags domstol. Jag vill derföre lemna -oafgjordt!.
om dessa embetsverk rätteligen hänföras till: del,
kamerala eller till de administrativa; eller till begge :
delarne. - Hvad arbetsordning och tjenstgöring in-
om- dessa med flere embetsverk, som ibland be-
nämnas räkenskapsverk, beträffar, gäller derom
allt: hvad ofvan blifvit yttrade om den egentliga!
administrationen. Talangernas ställning är inom l!
räkenskapsverken enahanda. med den inom andra lt
grenar af administrationen rådande. . Sverige torde
för närvarande näppeligen ega mer än en utmärkt
financier. - Får man från :verkan släta sig till or-
sak, kommer man till det resultat, att, om talan-lt
gerna på den -karierala vägen blifvit: lämpligen (
uppmuntrade, skulle ett annat förhållande här:
utinnan nu ega fum..— De egentliga kameral-)
tjenstemännen såsom Kronofogdar, Häradsskrifvare, -
Landträntmästare, Uppbördskommiissarier, Länsbok-
hållare m. fl., som gemenligen ernå sinå tjenster
efter genomgående ,endast;af, dens lilla; knapphän-
diga kurs,, som erfordras för. erläggaande af Ka-
mera!examen ; sakna. ofta dens mångsidighet i bild-
ning, hvarförutan-man svårligen kan besitta falang.
Af dessa och många andra skäl kunna de anses
hörs du comple,. - Dessa embetsmän, dagsver-
kare på statsstyrelsens stora allmänning, äro. dess-
utom upptagna af ett .så andemördande:släp, påln
en gång så träget, så ansträngande och såotroli-
gen trivialt,, att.det-släcker ända till aningen om
talang, i ordets högre mening. Dessa nyttiga em.
betsmän, förutan. hvilkas nitiska medverkan helåts
statsmaschinen skulle afstanna, äro. alltså, kanske
med några få undantag, nödvändigt dömde att yt: t
terst sällan-kunna lyfta sig till högre värdighetera
eller; hvad samma är, till större inflytande i sam-
hället, till djupåre ingripande i dess öden ).
Om visnu;kasta, en blick tillbaka, hvad resulta-
ter. finna vi af det på sednare tider i Sverige följ-
da system? Resultäterna kunna liknelsevis, med
få ord, sålunda uppfättas:
Talangen på administrativa banan liknar sädes-
kornet bland ogräset.. Tjenstgöringen. förqväfver
) Exempla sunt odiosax är th ganmal regel,d
som i detta fall har mera:-tillämplighet än i dele
flesta andra, j2g mäste derföre undertrycka delq
många exempel, som å båda fallen kunde anfö-
ras. Excellensen Toll.och professor Holmbergs-
son äro likväl: tillräckligt kända, för att här
kunnna åberopas: .
) Utom de tre, nu lösligt vidrörda grenarna af det
stora embetsträdet, finnes ännu en betydandelP
afdelnipg af Svenska embeten och embetsmän.d
En afdelning af hög vigt och betydelse för fä-f:
derneslandet, men i öfrigt af så eget skaplynne, ls!
så skarpt olika alla de andra vägarna, att vilo
tryggt kunna kalla det: ett fält der talangeng:
--verkar med andra medel och på annat-sätt. Då 3
någon egentlig jemförelse -mellan de ofvan öm-
FE HE FPA JG I POS PETTER 180 FET UN SADE