ll deraf, skall föranleda våldsamma uppträder
I nellan bevakningen och d trafikerande; at
I den skall befordra lurendräjeriet, enär det icke
-I vore tänkbart, att en -reseinspektor skall för
1500 rdr kunna underhålla ett par hästar, er
1 I dräng, sömmäåär- och vinteråkdön m. m5,; utan ati
-laf nöd tvingas att taga mutor-aäf lurendräjaren
;sloch deremot visa nit genom att trakassera he-
-Iderligt folk, samt att i allmänhet, om luren-
-Idräjeriet icke kunnat förekommas genom be-
: vakning vid sjelfva- tullarne och patrullering
tl emellan desamma, det än mindre skall kunna
-I ske genom en blott rörlig bevakning på en så
I vidsträckt linie.
Vi anse dessa anmärkningar förtjena all upp-
märksamhet, men böra likväl i. afseende på den
I första upplysa, att de trafikeraude icke äro
skyldige att mot sin vilja underkasta sig visi-
tation annorstädes än vid tullporten, samt att
I hvad inspektorernes lön angår, insändaren tyc-
Ikes hafva förbisett att den utgör, samman-
lIräknad, 4000 rdr bko.i
I Imedlertid qvarstå i alla fall många betänk-
ligheter, och det är icke lätt att på förhand af-
göra om den beslutade förändringen skall blif-
va en förbättring eller ej. Man kan visser-
Iligen icke neka, att lurendräjeriet bör fiena sig
mest generadt af en rörlig. bevakning utomtul-
larne, för hvilken det på ingen punkt af vägar
loch stigar och på ingen tid kan göra sig sä-
kert; som kan uppsöka lurendräjarens depoter
och rastplatser, göra sig bekant med dem som
bo eller hafva sin sysselsättning närmast utom
stadens stakett, begagna deras anvisningar, m. m.
Alven synes det klart, att det blir svårare att
träffa olefliga öfverenskommelser med den rör-
liga bevakningen, än med. den stationära, vid
hvilken sednare man blott har att göra med en
eller två personer och med ett bestämdt ställe
samt endast behöfver aftala om tiden. Bere-
mot kan i samma hänseende, eller bevakningens
förmåga att bindra lurendräjeriet, med feg in-
vändas att frestelsen blir mycket stor för: pa-
tvrullernas chefer eller - inspektorerne,: emedan
det beror af dem att dirigera patrullernas van-
dringar och de således lätt kunna på några ö-
gonblick blotta vissa passager och låta en gyn-
nad smugglare framkomma, utan att de för en
sådan manöver behöfva intaga den lägre be-
tjeningen i förtreendet -eHer äfventyra att lätt
blifva upptäckta. Att förekomma dylika fre-
stelser genom ti:llökningar i lönen är, som er-
farenheten visar, icke stillförlitligt, så mycket
mindre, som lörerna i alla fall icke kunna
blifva så stora, att ju icke den olefliga förtjen-
sten kan blifva ännu större; här finnes egent-
ligen intet annat medel, ärgodt valaf personer,
i förening med den försigtigheten att ofta och
på obestämda tider ombyta persenalen inom
patrulldistriktet .oeh låta patrullerna korsa hvar-
andras linier, hvilket försvårar möjligheten att
på förhand bestämma tid och rum för smugg-
lingsföretagen.
I afseende åter på den patrullerande bevak-
ningens förhållande till: den löfliga trafiken, kan
man icke förundra sig öfver insändarens farhå-
ser för uppträden mellan tulibetjenirgen och
de resande. Om det redan är ett onus att.
blifva anhållen i. tuller, är det ett ännu större ,
att blifva anhållen på landsvägen, färdas medjc
eskort till tullporten oeh nödgas rifva upp sina s
effekter. Visitationen i tullen underkastar man !
ig med resignation, emedan den träffar alla
itan undantag, hvaremot antastandet på lands-
vägem väcker presuwtion om att man är en fi
arbrytare, hvilket alltidhos den oskyldige åstad- ,
kommer ovilja. Att denna förändring innebär en s
1y suspension af personliga friheten, kan der-
öre icke nekas; men man får trösta sig der-s
ned, att hela tullsystemet är bygdt på en så-
an suspension, så länge. möjligheten af tull-
ntradernas indrifvande icke grundas på afgif-
ens billighet eller förenlighet med de trafike-
andes rättskänsla-och intressen, utan på förut-
irtningen att med fysisk makt så kufva indi-
iden, att han måste underkasta sig äfven det, In;
om han sjelf och allmänna tänkesättet högst k
irdömer. gä
EEE ——EE
S
i
— flösaren, ett såkalladt feeriskådespel i tre fö
delningar af Raymund, hvilket i går afton gas ltr
Yr första gången på Nya Teatern, är etwifleralrä
inseenden ganska intressant stycke, som både
r sin vackra moraliska tendens och elt prakt-
illt och: omvexlande : seeneri -samt- smakfulla )m
ekorätioner förtjenar ätt blifva: talrikt besökt
ch säkert äfven blir det. I korthet må blott
imnas, att titeln angifver styckets egentliga mi
nehåll; det handlar omen ung ofantligt Tiktej
ch i alla hänseenden hederiig och ädelsinnad pe
an, som Jikvälgenom sitt omåttliga slöseri vidsk
mtio-års ålder förvandlats till ett: slågs John lar
all, sådan han gick och stod här på Stock-
Ims gator; ty han har. intet. qvar, utom tig-
rstafven. . Huru författaren: sam manväft detta
ed feeriscener, förbebålla vi ö5s ått måbända de
närmare omnämna vid. elt annat tillfälle. rä
i ganska: täck: smusik: och kupletter mellan ski
alogerna ger-åt det?hela ännu mera omvex-
ig. s Å
—LL AAA
drag: af en.skrifvelse still kol. kommers-
kollegium från svenske och norske t. f.lstr
po mh 0 RE USA Vv
20 Mk DR I