Briggen William IV, kapten Douglas från Car-
diff, som gjort hafveri under en fruktansvärd storm
befann sig i en- högst kritisk belägenhet; man
kunde icke begagna pumparna, och för att åt-
minstone rädda en det af lasten, beslöt kaptenen
att inlöpa i den första vik han påträffade. Efter
stora svårigheter lyckades han häruti kl. inemot 9
på morgonen; men knappt hade han satt briggen
på grund några kabbellängder från land, förr än
han på stranden märkte 4 å 500 innevånare,
hvilka uppgåfvo glädjerop, likasom vilddjuren, då
de se sina rof. Talrika båtar närmade sig fartyget,
och folket var bevåpnadt med långa knifvar, hac-
kor, yxar och andra verktyg. Fartyget blef snart
öppnadt, icke af hafvets våldsamhet, men af dessa
barbarers, hvilka, fruktande att fartyget och lasten
skulle undgå dem, heldre önskade sänka det, för
att vara säkrare om sitt byte.
Vår belägenhet, säger kapten Douglas, var en
stund förfärlig. Seende att briggen icke lättade
sig vid flodens inträffande och att hafvet började
slå sönder- fartyget, togo vi några linnekläder samt
begåfvo oss i land. Ack, vi hade undkommit stor-
men, för att blifva spolierade af menskliga varel-
ser. Allt, som kunde re:a deras rofgirighet, ryckte
man ifrån oss! Då de lemnat oss nästan half-
nakna, återvände de ändtligen till briggen Wil-
liam IV, hvars master ännu reste sig öfver valten-
ytan, och började kapa master, taklage m. m.
Flere kustbevakare höllo sig alldeles passiva å-
skådare, på en trettio stegs afstånd från stranden.
Kaptenen skyndade till dem och bad om deras be-
skydd för sitt fartyg, samt lofvade riklig veder-
gällning, men de kunde icke göra något, och plun-
dringen och förstöringen af fartyget fortsattes.
Följande dagen, då kapten Douglas återkom ned
till stranden, åtföljd af flere ansedda personer och
inför dessa vittnen fordrade att kustbevakarne
skulle använda sin makt för att försvara fartyget,
beslöto de sig ändtligen dertill. Röfrarne skingra-
-des för några skott, och en vaktkedja utställdes
kring stranden. Då kaptenen några timmar efteråt
-återkom för att rädda lasten, blef han helt öfver-
raskad af att finna röfrarne åter i besittning af
briggen. Kaptenen för kustvaktarne, som icke
funnit något som behöfde förtullas om bord, trod-
de sig böra draga tillbaka sitt folk. — Först
efter talrika svårigheter och omgängar, lyckades
skapten Douglas att erhålla polisbevakning, för att
skydda sitt fartyg. oo
— EN sKAnDAL. Uti London inträffade nyli-
gen, att en poliskonstapel, under det han gjorde
sin rund uti Astleys lilla teater, sedan åskådarne
aflägsnat sig, fann en herre af en viss ålder, som,
då han ville lemna sin loge, hade fallit omkuil i
Aorridoren. Denne person, som, ehuru bans klä-
der voro betäckta af damm, syntes innehafva en
högre ställning i samhället, var blixtfull och oför-
mögen att stå på sina ben. Lagarna mot drycken-
skap äro stränga i England. Konstapeln lät po-
lisbetjenterne till närmaste polisstation bära den
-obekante, hvars tillstånd var mer skymfligt än o-
roande. En chirurg återkallade gubben snart till
sansning och han förklarade sig heta Georges-Spen-
cer Trevill, samt uppgaf markis de Blandford -så-
som den, hvilken kunde reklamera honom.
Konstapeln, som arresterat gubben, begaf sig nu
till markisen, men fick endast tala med kammar-
tjenaren, hvilken sade att hans herre var på lan-
det, och att ban icke kände någon med namnet
Trevill. Konstapeln meddelade den arresterade
detta svar och förkunnade honom, att han finge
beredå sig på att samma dag inställa sig inför
domstolen. Jag vill det inte, svarade gubben.
Gå och helsa från mig till domaren, och såg ho-
nom, att jag ber honom döma mig ohördan, til
-hvad böter han behagar; kammaren skall bli kon
tant liqviderad,. Konstapeln anmälde saken en:
skildt för domaren, men denne befallde att man
nen, antingen han ville eller ej, skulle föras inför
skranket. Imedlertid ankom markis Blandford:
kammartjenare och förklarade, att den. arresterad
icke var någon annan, än hans husbondes fader
Georges-Spencer Churchill, hertig af Marlborough
han hade helt enkelt ändrat det ryktbara namne
Churchill till Trevill, och förtegat sin titel.
Den ryktbara Marlboroughs afkomling försatte
i frihet mot borgen och under förbehåll att in
ställa sig på kallelse. Denna händelse har väck
mycken uppståndelse i den högre societeten i Lon
dön. Hertigen af Marlborough är en af de mes
ifriga försvarare af spanmålslagarne och tillhö
dem, hvilka man i anseende till, deras rang här
fört till den s. k. faction of Dukery.
AA a mm man vv vv KO AR FO ER JV DD AA PE