Briggen William IV, kapten Douglas från Cardiff, som gjort hafveri under en fruktansvärd storm befann sig i enhögst kritisk belägenhet; man kunde icke begagna pumparna, och för att åtminstone rädda en det af lasten, beslöt kaptenen att inlöpa i den första vik han påträffade. Efter stora svårigheter lyckades han häruti kl. inemot 9 på morgonen; men knappt hade han satt briggen på grund några kabbellängder från land, förr än han på stranden märkte 4 å 500 innevånare, hvilka uppgåfvo glädjerop, likasom vilddjuren, då de se sina rof. Talrika båtar närmade sig fartyget, och folket var bevåpnadt med långa knifvar, hackor, yxar och andra verktyg. Fartyget blef snart öppnadt, icke af hafvets våldsamhet, men af dessa barbarers, hvilka, fruktande att fartyget och lasten skulle undgå dem, heldre önskade sänka det, för att vara säkrare om sitt byte. Vår belägenhet, säger kapten Douglas, var en stund förfärlig. Seende att briggen icke lättade sig vid flodens inträffande och att hafvet började slå sönderfartyget, togo vi några linnekläder samt begåfvo oss i land. Ack, vi hade undkommit stormen, för att blifva spolierade af menskliga varelser. Allt, som kunde re:a deras rofgirighet, ryckte man ifrån oss! Då de lemnat oss nästan halfnakna, återvände de ändtligen till briggen William IV, hvars master ännu reste sig öfver valtenytan, och började kapa master, taklage m. m. Flere kustbevakare höllo sig alldeles passiva åskådare, på en trettio stegs afstånd från stranden. Kaptenen skyndade till dem och bad om deras beskydd för sitt fartyg, samt lofvade riklig vedergällning, men de kunde icke göra något, och plundringen och förstöringen af fartyget fortsattes. Följande dagen, då kapten Douglas återkom ned till stranden, åtföljd af flere ansedda personer och inför dessa vittnen fordrade att kustbevakarne skulle använda sin makt för att försvara fartyget, beslöto de sig ändtligen dertill. Röfrarne skingra-des för några skott, och en vaktkedja utställdes kring stranden. Då kaptenen några timmar efteråt -återkom för att rädda lasten, blef han helt öfverraskad af att finna röfrarne åter i besittning af briggen. Kaptenen för kustvaktarne, som icke funnit något som behöfde förtullas om bord, trodde sig böra draga tillbaka sitt folk. — Först efter talrika svårigheter och omgängar, lyckades skapten Douglas att erhålla polisbevakning, för att skydda sitt fartyg. oo — EN sKAnDAL. Uti London inträffade nyligen, att en poliskonstapel, under det han gjorde sin rund uti Astleys lilla teater, sedan åskådarne aflägsnat sig, fann en herre af en viss ålder, som, då han ville lemna sin loge, hade fallit omkuil i Aorridoren. Denne person, som, ehuru bans kläder voro betäckta af damm, syntes innehafva en högre ställning i samhället, var blixtfull och oförmögen att stå på sina ben. Lagarna mot dryckenskap äro stränga i England. Konstapeln lät polisbetjenterne till närmaste polisstation bära den -obekante, hvars tillstånd var mer skymfligt än oroande. En chirurg återkallade gubben snart till sansning och han förklarade sig heta Georges-Spencer Trevill, samt uppgaf markis de Blandford -såsom den, hvilken kunde reklamera honom. Konstapeln, som arresterat gubben, begaf sig nu till markisen, men fick endast tala med kammartjenaren, hvilken sade att hans herre var på landet, och att ban icke kände någon med namnet Trevill. Konstapeln meddelade den arresterade detta svar och förkunnade honom, att han finge beredå sig på att samma dag inställa sig inför domstolen. Jag vill det inte, svarade gubben. Gå och helsa från mig till domaren, och såg honom, att jag ber honom döma mig ohördan, til -hvad böter han behagar; kammaren skall bli kon tant liqviderad,. Konstapeln anmälde saken en: skildt för domaren, men denne befallde att man nen, antingen han ville eller ej, skulle föras inför skranket. Imedlertid ankom markis Blandford: kammartjenare och förklarade, att den. arresterad icke var någon annan, än hans husbondes fader Georges-Spencer Churchill, hertig af Marlborough han hade helt enkelt ändrat det ryktbara namne Churchill till Trevill, och förtegat sin titel. Den ryktbara Marlboroughs afkomling försatte i frihet mot borgen och under förbehåll att in ställa sig på kallelse. Denna händelse har väck mycken uppståndelse i den högre societeten i Lon dön. Hertigen af Marlborough är en af de mes ifriga försvarare af spanmålslagarne och tillhö dem, hvilka man i anseende till, deras rang här fört till den s. k. faction of Dukery. AA a mm man vv vv KO AR FO ER JV DD AA PE