Article Image
aristokratiska samhällen är långt mera elände att -brottensantal är långt större och af.en vid rysligare karakter än i Förenta Staterna i Ame rika. Det oaktadt framletas allt ondt, som pas serar i den amerikanska unionen, med den ängs ligaste omsorg; ja den äkta aristokratfanatis men har gått ända derhän, att flere annars ak tade skriftställare i England, såsom Marryat oc! och m:rs Trollope, rest till Amerika, endast ändamål att plocka ihop materialier till sådan smädeskrifter, att framställa de exempel, son någon gång förekomma af sjelfbämnd. och vild sinthet, såsom en typ på samhällstillstånde emedan de icke nämna ett ord om det tjug gånger värre tillståndet i sitt eget Irland. — Öfverpostdirektörssysslan. . Nerikes Alle handa, som någongång rynkar ögonbrynen lite bistert åt Aftonbladet, har i sednast hitkomn nummer framdragit några reflexioner ur dett blad för den 9 Maj 1844, angående tillsättnin gen af en ledamotsplats i kammarrätten, oc framhåller detta till jemförelse med Aftonbla dets. förhållande vid friherre Hugo Hamilton utnämnande till öfverpostdirektör med förbigå ende af hr expeditionssekreteraren Grundel stierna, samt tycker, alt det med rätta kund hafva fordrats7af ÅA. B., att det, för att ej var inkonseqvent, hade vid utnämningen relevera den enes (frih. Hamiltons) öfvervägande dug lighet och den andres (hr Grundelstjernas) min dre beqvämhet såsom högste man inom post verket. Då Nerikes Allehanda icke är den enda tid ning som framkastat insinuationer i detta hän. seende -mot Aftonbladet, att hafva -vikit fö vänskap och personliga konsiderationer, så kun na några ord till svar vara lämpliga. Det bäst: i detta hänseendeär att bedja de värde anmär-karne återgå till den artikel i Aftonbladet, hvar friherre Hamiltons utnämning omtalades. Den som med uppmärksamhet genomläser denna artikel, skall äfven utan vidare. förklaring dera! finna, 41:o att utnämningen skedde så oförmedad: och utan något förut derom transpireradt rykte att vi icke varit i stånd, äfven med bästa vilja att yttra någonting om saken på förhand; 2:0 att Aftonbladet ingalunda utbredt sig i någrs lofsånger öfver frih. Hamiltons utnämning. Deremot hafve vi tydligt tillkännagifvit den: syns punkt hvarifrån vi betraktat denna utnämning, nemligen af behofvet att ställa våra postkommunikationer i enlighet med tidens och affirslifvets växande fordringar på någorlunda samma fot som andra länders. Med den fullkomligaste aktning för hr Grundelstjernas utmärkta noggrannhet, redlighet och nit såsom embetsman, hafve vi likväl, under den tid han skött postverket, icke hört att någon: genomgripande plan i detta hänseende vore att af honom förvänta, och då icke destomindre önskningerna om en förbättring äro nogsamt bekanta, måste vi föreställa oss, att konungen, som bar en mingårig närmare kännedom af baron Hamiltons personlighet, vid hans utnämnande framför br Grundelstjerna haft hufvudsakligt afseende på nödvändigheten af nämnda önskningars tillfredsställande. Hade det väl då varit lämpligt, att Aftonbladet vid tillfället stämt upp ett högljudt klander, eller gått längre än hvad det gjorde medelst det yttrandet, att vi icke skole förgäta att erina om det ifrågavarande behofvet för det allmännas räkning? Man har äfven flera gånger yttrat denförmodan, att meningen skulle vara det frih. Hamilton skulle behålla theaterdirektörs-embetet jemte chefskapet för postverket. I-det -afseendet kunne vi upprepa, att friberre Hamilton sjelf yttrat, att han önskar lemna theterna vid detta: spelårets slut, och vi hafva ingen anledning att sätta i fråga uppriktigheten af detta yttrande, enär friherren både bar nog skarpsinnighet för att inse, att dessa båda embeten äro tillräckligt besvärliga för att hvar för sig fordra en mans odelade omsorg, om de skola handhafvas såsom sig bör, cci tilläcklig känsla af sin pligt mot det allmänna; för att icke betrakta någondera sysslan som en inekur, samt derigenom blottstälta sig för ett slander, som blefve verkligen grundadt, om sålant skedde. ERE IREEI DESS — TI anledning af den i gårdagens: Aftonblad neddelade berättelse angående landshöfdingen refve Horn och undsättnings-medlen, yttrar

12 februari 1846, sida 3

Thumbnail