sedan begaf sg härifrån till Setif samma väg,
äro vi i stort bekymmer, emedan ingen under-
rättelse ingått om densamma sedsn. Ett obe-
stämdt rykte vill veta, att den helt och hållet
omkommit i snön.
NYA ZELAND.
Om man får tro engelska uppzifter, angående
Nyzeländarnes krig emot de engelska koloni-
sterna, så skall det å de förres sida föras med
den största omensklighet. Som prof derpå be-
rättas, att en i striden sårad engelsk skepps-
löjtnant, biskopens i Exeter äldste son, hvilken
fallit i vildarnes händer, först blifvit af dessa
förfärligt stympad och s!utligen slagtad och upp-
äten, samt att största delen af de öfriga fån-
garne fingo dela samma olycksöde.
Tal i engelska Underhuset d. 27 Jan. af
Sir Robert Peel, i frågan om spanmäåls-
lagarne och nedsättning eller försvin-
nande af en mängd tullafgifter.
(Forts. fr. girdagsbl.)
Vi öfvergå nu till den del af Sir Robert
Peels framställning, som behandlar specialite-
terna af förslaget, men meddele den endest i
kort sammandrag, emedan läsaren af det före-
gående redan känner de allmänna skälen, som
ligga till grund för hvad han föreslår.
Af råimnen, yttrade Sir Robert, kände han
knappt några andra än talg och trävaror, som
äpnu draga tull vid importen. Talz är en för
hela landet ganska vigtig artikel, emedan den
begagnas vid fabrikalionen af ljus och tvål,
samt vid låderberedning. Tullafgiften utgjorde
för närvarande 3 sh. 2 d. per centner, men
föreslås att bestämmas till 4 sh. 6 d. Sir Ro-
bert trodde, att denna nedsättning i tullafgiften
på talg skulle uppmuntra importen af denna
vara från Förenta Staterna, och bidraga att
engelska handeln der i landet erhölle motsva-
rande fördelar. — Hvad trävaror anginge, hvilka
utgöra en betydande produkti Storbritanniens
egna kolonier, så borde tullnedsättningen för
dem göras beroende af det sätt, hvarpå den
nya tull-lgstiftningen emottogs i främmande
länder. Ämnet vore ganska svårt att behandla;
men det vore regeringens afsigt, att älven för
denna vara nedsätta tullafgifterna, dock små-
ninogom, och under loppet af flere år, till dess
älven för den all importtull försvunne. Mini-
steren hade ännu ej hunnit inbemta alla de
underrättelser, den behöfde, för att framlägga
ett förslag i detta ämne, men dermed skwle ej
länge dröja. — Hvad de brittiska fabrikaterne
angick, så var det i synnerhet trenne grenar
deraf, som refererad2 sig till den stora mas-
sans beklädnad, nemligen fabrikaterne af dinne,
bomull och ull. Alla tre vo:o gynnade med
skyddstullar, och då talaren nu gick att föreslå
en nedsättning i tullafgifterna för dessa fabri-
kater, så skedde det i den fasta öfvertygelsen,!
att den stora massan af fabrikanterne vore full-
komligt beredd, att, genom afståendet från
skyddstullar för sina tillverkningar, lemna ett
bevis på uppristigheten af deras öfvertygelse
om nyttan af det friare bandelssystemet, hvil-
ket de varit de förste att proklamera. Talaren
föreslog derföre; att den skyddstull af 40 pro-
eent, som käalike, tryckta katfuner och några
andra bomullsvåror hittills åtnjutit, alldeles
upphäfdes; att färdigzjorda skjortor och strum-
por, hvilka nu skyddas med 20 procents tuil,
hädanefter rhåtte få införas emot en tullafgift
af 40 procent. Yllevaror, hvilka nu, till en
viss grad apterade för omedelbart bruk, erlägga
20 pt i tull.y ebb ukhivaror, ämnade till de
lägre folkklassernes bruk, skulle få importeras
tullfritt, och tullen på finare linnevaror ned-
sättas till hälften af dess nuvarande belopp.
För sidenvaror utgör den nuvarande skydds-
tullen 30 procent; men långt ifrån att skydda
fabrikanterne, uppmuntrar den endast luren-
drejeriet, och gör det till ett lönande yrke.
Det är ingen hemligbet, att i Paris och på an-
dra ställen på fasta landet finnes det minga
hus, som, hvad stund mån behagar, åtaga sig
att leverera utländska sidenvarori London emot
hälften af den tullafgift, de nu lagligen äro un-
derkastade. Talaren trodde, att man kunde
moderera tullafgifterna på denna vara, utan att
på något sätt skada den inhemska industrien.
Man kallar väl tullen en tull af 30 procent,
men den utgör i många falli verkligheten icke
mera än 40 p:t. Utländsk krep erlägger vis-
serligen i imporitull icke mindre än 40 å 50
p:t, modeartiklar af siden 30 å 34 p:t, siden-
hattar till och med 143 procent, och turbaner
åtminstone lika mycket. Men finnes det väll
någon, som tror att u:ländska turbaner, siden-
hattar och mössor verkligen betala 145 procerits
a 11 PING as ÄR enl Aa Rn AnR PAA