VLIVERBIVIUU Us: 0 JaHNUdll LUOEV.
STOCK ITOLI.
Med dagens utländska poster erhöllo vi tid-
ningar från Paris af den 48, från London af
den 19 och från Hamburg af den 23 dennes.
FRANKRIKE.
Hos pärerna debatterades den 43 och 16
dennes vidt och bredt om den punkten i adress-
förslaget, som angick Algier. Grefve Pelet de
la Lozere försvarade iden att bibehålla Al-
gerien, men ansåg det nu följda eröfrings-
systemet vara outförbart. Det var utvidgnings-
principen, sådan den nu följdes, som förstörde
Frankrikes krafter derstädes. Man borde söka
vinna målet på fredlig väg, och icke fulliölja
en plan, som spridde franska hären och vållade
att 400 fransmän miste slåss mot 6000 araber,
då likväl armeen var 80,000. Icke 400,000 man
skulle förslå att eröfra Afrika på en gång, men
man kunde efterhand utvidga sina besittningar,
0. s. v. Ministern Moline de S:t Yon motsade
Pelets uppgift, att halfva armeen i Afrika var
sjuk. Prinsen af Moskwa fäste uppmärksam-
heten på Marockos tvetydiga förhållande, och på
den roll som den religiösa orden Muley Tahied,
till hvilken kejsarn af Marocko hör, spelat vid
tilldragelsen i Djemma Gazuat. Charles Dupin
sökte bevisa genom romarnes och carthaginen-
sernas strider, att landet måste helt och hållet
eröfras, icke blott till en del besättas. General
Despan Cubicres, Anconas intagare och krigs-
minister under Thiers tid, ogillade Bugeauds
politik, hvilken på en gång hotat de eljest split-
trade kabylerna och araberna, samt derigenom
förenat alla dessa stammar emot sig. I stället
att utrota cheferna förföljde man massorna och
förbittrade dem genom plundring och grymhet,
då man skonar de förra. Herr Guizot förkla-
rade sig nödsakad att med mycken aktsamhet
ingå i svaromål på framställdt klander af nu-
varande system, i ett ögonblick då underhand-
ling just var å bane, kriget nära sitt slut och
ett uppror måste undertryckas; men han an-
såg sig böra vederlägga uppgiften om den näm-
de religiösa ordens deltagande i kriget emot
fransmännen. Det är sannt att en del medlem-
mar varit på Abd-el-Kaders sida, men många
och de flesta hade förblifvit fransmännen un-
dergiine och slåss i deras leder mot emiren.
Den hade således ingenting att göra med poli-
tiken.
Efter denna långvariga parlamentariska si-
mulacre antogs slutligen hela adressen med 120
röster emot 23. De liberala bladen klandra
dessa spegelfäkterier i tal, då resultatet är så
klart bevisande pärskammarens nullitet, och
intet enda amendement kan genomdrifvas. De
finna en beräknad taktik i detta uttänjande,
hvilket hindrar deputerade kammarens öfverlägg-
ningar, som nu måst dröja att i alvaktan på
ministrarnes närvaro börja debatten, ända till
måndagen den 49 dennes. Republikanerna säga,
att det konstitutionella regeringssättet erfor-
drade några oppositionsröster, för syns skull;
man har varit lycklig nog att finna sådana,
som stått ut med att i8 dagar tala om ingenting;
och Frankrike är nu förklaradt hafva ingenting
att öfverklaga.
Pärskammarens deputation aflemnade adres-
sen den 47 om aftonen till H. M. Konungen,
som emottog den, omgifven af hertigen af Ne-
mours, prinsen af Joinville och hertigen af
Montpensier, med de vanliga försäkringarne
om sin tillfredsställelse att se landets tillväxan-
de välstånd, och att ega pärernas verksamma
stöd, samt lofvade att med sin familj genom
tillgifvenhet för Frankrike söka motsvara de
känslor som adressen uttryckte: för dynastien
m. m.
Den 47 hölls stor revy med 30,000 man på
Marsfältet. Prinsarne och marockanska sände-
budet voro närvarande. .
Lord Brougham, som var bjuden på sista ba-
len i Tuilerierna, hade långa samtal med såväl
konungen, som herr Thiers.