e— EV JUDINNAN. ) BERÄTTELSE AF WACHSMANN. Det unga stoet blef nu på Mobameds beafall ning utledt och fastbundet. Ismael utbredde p en liten matta sina skatter, bestiende af dålig ur och oäkta parisersmycken, som skimrade a falska ädelstenar. Allt blef beskådadt och pro! vadt. Skrek Ismael mycket, så skreko Beduinern ännu starkare, och den förre måste på köpe emottaga ett antal puffar och stötar, hvarige nom hans afslag i priset skulle tillvägabringas Detta afslag följde här hastigare än vanligt Ismael syntes i dag mycket brådskande — ocIl så snart en paus i kommersen uppstod, samlade han skyndsamt sina varor, för att, som han sade sjelf gå att hemta läkmedlen, hvilka det tyck tes att dottren icke kunnat finna. Han ble likväl uppebållen af den köplystne Hassan, oc handeln utsträcktes så länge, till dess en annan. isynnerhet för Mohamed ben Zigri, högst oväntad scen inträffade. En stor, stark arab, a mörk ansigtsfårg, hvars fina burnus och i gördeln blixtrande yatagan, med silfverfiste, antydde en respektebel person, inträdde i tältet. Mobamed steg upp, såväl som de andre. Salam Ale:kum! frid vare med eder! sade den inträdande, läggande handen på bröstet. ,Huru befinner ni er? Huru är det med er helsa och med er fami!j? med edra hästar? med era kameler? Jag är scheiken af B. ni Mzab, Abubekr ben Hariri. Aleikum. essalam! jag mår väl, äfvenså mina hästar och kameler, och jag hoppas, att äfven er helsa cch edra anhörigas är tullkomligt god. Jag heter Mohamed ben Zigri och ämnar mig till Keff. Hvad förer er så sent i mitt tält? yttrade den tilltal de. ÅAilahs skickelse! Hvem vet förut sina väsar ? sverade den förre något stött. Ni har en Haramy. Han är nu under mitt beskydd. Jag kommer för att befria honon Ni betagar skimta med er slaf, Sidi) sade Mobamed, törundrad. Jag har förbjudit min ) Se Aftonb). M 13, 42, 45, 47 och 48,