obetydligt. omfång. Sådane äro Athen, Nauplia
Patras, Tripolizza, Missolongi, Lamia och Ka-
lamäta. Tre nya städer äro anlagda: Piråeus
Sparta och Amaliopolis (vid Viken Volo.) Hvad
byarne beträffar äro de talrikare och bätire än
före 4821. Akerbruket intager i detta ögon-
blick mer än 350,000 bektarer jord. De pro-
dukter man hufvudsakligen söker vinna, äro
spanmål, tobak, vin, korinter; man lemnar äf-
ven mycken uppmärksamhet åt insamliog a!
galläpplen, samt oliv- mulbärs- och fruktträds-
skötsel. Det antages att landet redan årligen
frambringar 200 millioner kilogrammer säd, 10
millioner litres vin, 7.500,000 litres olja, 100,000
kilogr. silke, G millioner kilogr. korinter, 100,0C0
kilogr. gailäpplen, 4 million kilogr. ull, 800,000
kilogr. tobak. Nya plantager anläggas med
mycken framgång. Plantering af hampa, lin
och .potates gifver uppmuntrande resultater.
Åkerbrukets framsteg äro isynnerhet märkbara
på Peloponnesus, i Phthiotis och på öarne i
arkipelagen. De hafva der hunnit så långt, att
de framkallat flera industriella anläggningar.
Man tillverkar silke i Messenien, Lakonien,
Lamia och på Andros lika godt som i Italien,
varifrån man infört spinningskonsten. 1 Ar-
golis och Mantinvea förbättrar sig vinets bered-
ning, så att man svart hoppas kunna expor-
tera det. Olivträdets kultur och beredningen
af olja gå lkaså raskt framåt i Lacedemon,
Messenien, Salona, Lakonien, Korinthus och
Eubea. Odlingen af den korintiska drufvan,
som förut blott ägde rum i Korintbus och på
Achaia, utbreder sig nu till Tripbylli, Aelo-
lien, Elis, Messenien och Argolis. Om det är
sannt att industrien blott kan blomstra i eit
land, der jordea ej mer lemnar sysselsättning
nog, så är det ganska naturligt att i Grekland,
der jorden ännu kunde vära ett fyrdubbelt
antal invånare, industrien ännu måste vara i
sin barndom. Icke dess mindre har Greker-
nas anlag för konst och handtverk visat sig i
ganska vackra resultater. Krukmakerier, glas-
nyttor och fabriker för kemiska produkter äro
anlagda och befinna sig i ett blomstrande till-
stånd. Snickeri- smeds- vagnmakare- och rep-
slagareyrkena äro redan så försigkomna, att de
motsvara landets behof. Garfverier, hvars pro-
dukter förse nästen hela Levanten, befinna sig
i Syra, der detta yrke isynnerhet är utveck-
ladt. En fabrik för grot kläde, sådant landt-
männen bruka, är i Argos i full gång, och i
Athen tillverkar man nu der i hela orienten
brukliga röda mössor (Fess), dem Tunis foråom
lemnade. Slutligen tillverkas i Argolis segel-
duk, af den godhet att både krigs- och han-
delsflottan är dermed belåten.
Om landets tillstånd för närvarande ej gyn-
nar industriens utveckling, så båller likväl han-
deln jemna steg med åkerbruket. Rörelsen
i hamnarne Syra, Patras och Piräeus visa att
årligen 60,000 stora och små fartyg der lossa
och lasta. Tullafgifterna för införseln bestiga
sig till 20, för utförsein tll 10, och för tran-
sito till 3 millioher drachmer om året. Det
mäktigaste stödet för handelns uppblomstrande
i Grekland är utan tvifvel dess handelsflotta,
hvilken sedan några år uppsvingat sig med en
i Europa oerhörd hastighet. Grekland räknar
nu 40,000 matroser, hvaraf 20,000 beständigt
äro i verksamhet, uti Hydrias, Syras, Skiathos
och Missolongbis farvatten, och bemanna 2250
skepp af första och 1600 af andra klassen.
Grekiska marinen monopoliserar handeln i Le-
vanten tillfölje af de utmärkta egenskaperna
hos dess ,matrocer, hvilka sednare gälla för de
förnämsta i hela Medelbafvet. Grekiska flaggan
genomkryssar de levantiska farvattnen i alla rikt-
ningar och utan afbrott, och man har redan
skådat den. i Oceanen vid Amerikas aflägsnaste
kuster. Slutligen b-finner sig på Syra ett skepps-
varf, som skötes af Greker med grekiska arbe-
tare; der byggas årligen omkring 10001?) far-
tyg, beställda dels af grekiska dels af andra le-
vantiska skeppsredare.
a
ry
Kongl: Moj:!s nådiga Förordning om jords el-
ler lägenhets afstående för allmänt behof;
gilven Stockholms slott d. 20 Nov. 1843.
Wi OSCAR, c. g. v.: det Vi, uppå Rikets
Ständers underdåniga förslag, funnit godt att, med
ändring af de ej mindre i 25 Kap. 1 S Byggnin-
gabalken, sådan den lyder i Kongl. Förordningen
d, 49 Februari 1824, än ock uti Kongl. Kungö-
relsen d. 9; Mars samma år, i afseende å vägan-
läggningar gifna föreskrifter, i nåder stadga som
följer :
(EE RONENTEANO TN EPA ENTRE ENE