obetydligt. omfång. Sådane äro Athen, Nauplia Patras, Tripolizza, Missolongi, Lamia och Kalamäta. Tre nya städer äro anlagda: Piråeus Sparta och Amaliopolis (vid Viken Volo.) Hvad byarne beträffar äro de talrikare och bätire än före 4821. Akerbruket intager i detta ögonblick mer än 350,000 bektarer jord. De produkter man hufvudsakligen söker vinna, äro spanmål, tobak, vin, korinter; man lemnar äfven mycken uppmärksamhet åt insamliog a! galläpplen, samt olivmulbärsoch fruktträdsskötsel. Det antages att landet redan årligen frambringar 200 millioner kilogrammer säd, 10 millioner litres vin, 7.500,000 litres olja, 100,000 kilogr. silke, G millioner kilogr. korinter, 100,0C0 kilogr. gailäpplen, 4 million kilogr. ull, 800,000 kilogr. tobak. Nya plantager anläggas med mycken framgång. Plantering af hampa, lin och .potates gifver uppmuntrande resultater. Åkerbrukets framsteg äro isynnerhet märkbara på Peloponnesus, i Phthiotis och på öarne i arkipelagen. De hafva der hunnit så långt, att de framkallat flera industriella anläggningar. Man tillverkar silke i Messenien, Lakonien, Lamia och på Andros lika godt som i Italien, varifrån man infört spinningskonsten. 1 Argolis och Mantinvea förbättrar sig vinets beredning, så att man svart hoppas kunna exportera det. Olivträdets kultur och beredningen af olja gå lkaså raskt framåt i Lacedemon, Messenien, Salona, Lakonien, Korinthus och Eubea. Odlingen af den korintiska drufvan, som förut blott ägde rum i Korintbus och på Achaia, utbreder sig nu till Tripbylli, Aelolien, Elis, Messenien och Argolis. Om det är sannt att industrien blott kan blomstra i eit land, der jordea ej mer lemnar sysselsättning nog, så är det ganska naturligt att i Grekland, der jorden ännu kunde vära ett fyrdubbelt antal invånare, industrien ännu måste vara i sin barndom. Icke dess mindre har Grekernas anlag för konst och handtverk visat sig i ganska vackra resultater. Krukmakerier, glasnyttor och fabriker för kemiska produkter äro anlagda och befinna sig i ett blomstrande tillstånd. Snickerismedsvagnmakareoch repslagareyrkena äro redan så försigkomna, att de motsvara landets behof. Garfverier, hvars produkter förse nästen hela Levanten, befinna sig i Syra, der detta yrke isynnerhet är utveckladt. En fabrik för grot kläde, sådant landtmännen bruka, är i Argos i full gång, och i Athen tillverkar man nu der i hela orienten brukliga röda mössor (Fess), dem Tunis foråom lemnade. Slutligen tillverkas i Argolis segelduk, af den godhet att både krigsoch handelsflottan är dermed belåten. Om landets tillstånd för närvarande ej gynnar industriens utveckling, så båller likväl handeln jemna steg med åkerbruket. Rörelsen i hamnarne Syra, Patras och Piräeus visa att årligen 60,000 stora och små fartyg der lossa och lasta. Tullafgifterna för införseln bestiga sig till 20, för utförsein tll 10, och för transito till 3 millioher drachmer om året. Det mäktigaste stödet för handelns uppblomstrande i Grekland är utan tvifvel dess handelsflotta, hvilken sedan några år uppsvingat sig med en i Europa oerhörd hastighet. Grekland räknar nu 40,000 matroser, hvaraf 20,000 beständigt äro i verksamhet, uti Hydrias, Syras, Skiathos och Missolongbis farvatten, och bemanna 2250 skepp af första och 1600 af andra klassen. Grekiska marinen monopoliserar handeln i Levanten tillfölje af de utmärkta egenskaperna hos dess ,matrocer, hvilka sednare gälla för de förnämsta i hela Medelbafvet. Grekiska flaggan genomkryssar de levantiska farvattnen i alla riktningar och utan afbrott, och man har redan skådat den. i Oceanen vid Amerikas aflägsnaste kuster. Slutligen b-finner sig på Syra ett skeppsvarf, som skötes af Greker med grekiska arbetare; der byggas årligen omkring 10001?) fartyg, beställda dels af grekiska dels af andra levantiska skeppsredare. a ry Kongl: Moj:!s nådiga Förordning om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof; gilven Stockholms slott d. 20 Nov. 1843. Wi OSCAR, c. g. v.: det Vi, uppå Rikets Ständers underdåniga förslag, funnit godt att, med ändring af de ej mindre i 25 Kap. 1 S Byggningabalken, sådan den lyder i Kongl. Förordningen d, 49 Februari 1824, än ock uti Kongl. Kungörelsen d. 9; Mars samma år, i afseende å väganläggningar gifna föreskrifter, i nåder stadga som följer : (EE RONENTEANO TN EPA ENTRE ENE