de otrogne — måtte Allah förbränna ras själar ropade en vild beduin, i det han ställde sig rakt framför Scheiken. Jag drog Med flera andrav;berättade han nu under lif liga gester, till marknaden, då vi på afstånd N:0 se två personer med en åsna, på en sällan begagnad väg vid stranden af Wad el HaMiss. Vi tänkte att de äfven ville besöka markMaden, och ehuru vi af klädseln märkte hvad hyra det var — måtte Allah förbanna dem På domedag! — hade vi ändå låtit dem draga fred, om de icke, så snart de märkte o:s, påSkyndat sina steg, tagit al vägen och gömt sig Ven Pi-tacie-buske. Vi skyndade då fram, Stepo och förde dem hit, ty det är ganska säert, att de ämnade smyga sig till staden och eddela Rumi underrättelse om Emirens läger. Oceh hvad svarar du härti!tl, jude? ropade Scheicken, betraktande den fångne med mörka Ickar. Att denne mannens tal är falskt, Sidi, och Mt jag vill betyga det på den heliga boken och id vår fader Abrahams graf och alla profeterNesl ropade israeliten. Jag ville visserligen egilva mig till Algezira, för att der med miha bröder fira festen Jom Kippur, såsom vår lära oss föreskrifver, och underrättelser från sultanens läger bar jag icke kunnat medföra, då jag icke kommer derifrån, utan från Belida och ville begifva mig till marknaden, för att NYppköpa strutsfjädrar, till handel med Gojim., Och derföre dolde du dig — din hund, för e rättrognas blickar? ropade Scheicken. Jag fruktade för öfvervåld! sade isracliten ed sanningens uttryck. Nej, Sidi, han ville försnilla dig på res-afBilternal, ropade en annan arab. Jag. känner urken mycket väl. Det är en Rumis spion, be har ofta sett honom i Algezira, dp. an de i juden Lasrys hus, hvilken under, gjens Var en eländig mask, men nu är en prstes Jag är en slägting till honom och heter 1sFel ben Lasry, fortsatte juden. — Jag har fö 3 handelsoch penningesffärer med män anPvandt., Der hör du, Sidil, sade den arab, som sis! från tiq