kortaste vägen — nu eller för framtiden möjlig — icke mindre än 6,500 alnar, eller mycket öfver 1-5:dels mil; så ser man förhållandet i all sin nakenhet, att denna byggnad blifvit vilse lagd, utan något enda skäl, och skall, oaktadt den till inredning och hela sin bållning är känd såsom ett af de yppersta sjukhus i Europa, dock i framtiden ej undgå att utdömmas, när den länge nog fått visa lättfärdigheten af åtgärderna i den tid det byggdes. Vill eller förmår man ej ingå i en dyster räkning om här spillda menniskolif, så kan man dock snart nog begripa värdet af de tusendetals dagsverken, hvilka genom dessa bedröfliga transporter, årligen dragits och i tidernas längd ännu skola dragas från förvärfvande sysselsättningar, och det blott af — nyck eller oförstånd! Saken är utan tvifvel på det högsta tadelvärd; men det vore dock säkert att göra de personer,l. sonssjukhusets förläggande på ett så olyckligt afstånd från dem, som behöfva dess hjelp, en orättvisa, att tro det de icke skulle efteråt, om de hunnit betänka saken, tusende gånger och sjelf-l mandt hafva inom sig beklagat, att de icke hade en ljusare, egen eller annans blick att följa, dål frågan afgjordes. Vi kunna gå ännu längre i tro, ja, så långt att vi anse, det äfven den i dessa artiklar förr omnämnde insändaren i Morgonen, skulle kunna vara mäktig en suck öfver misstaget med garnisonssjukhusets förlöggande, oaktadt han rörer sig i glödande hat, då han säger: Sedan tidningarne länge nog utan sakkännedom tvistat om platsen för det nya mnationalmusei förläggande, behagade officiella tidningen den 41 dennes meddela allmänheten vederbörandes underdåniga utlåtande, och derigenom sätta dem, hvilka det icke angår, i tillfälle att med samma ledning, som konungens laglige rådgifvare erhållit, säga sin mening, innan saken kommit till hans afgörande., Det är lockande att utan annan fullmakt, än silt eget begär, få deltaga i rådgifning åt konungen och lugnt att kunna det, utan annat ansvar än tryckfrihetslagen etce.n Huru utomordentligt lumpen,Morgonens protest är, tror sig författaren till dessa rader hafva ådagalagt, i synnerhet dermed att han bevisat den utomordentliga lumpenheten af sjelfva ,ledningeny. Insändarens i ,Morgonen, förnäma språk torde också kunna något sänka sig inför sådana exempel som garnisonssjukhuset. Det hade kanske icke varit så alldeles illa, om den gången, någon utan annan fullmakt än sitt eget begär, att afböja ett olyckligt misstag, lemnat de upplysningar, som behöfdes i en specialfråga, hvilken dock, hvad byggnadsplats beträffade, hade då bort hafva långt mindre behof af ledning), än den nu förevarande. För öfrigt när, såsom vi se af tidningarne, öfverintendentsembetets undersökningar för byggnadsplats till nationalmuseum kostat regeringen 4200 rdr bko, kunde det kanske för henne ej vara så särdeles ovälkommet, att alldeles för ingen ting få veta, det dessa undersökningar voro odugliga, och att de förslager, som öfverintendentsembetet i underdånighet ingifvit, voro ämnade att inleda i overkställbara företag, der en half million riksdaler stod för landet på spel. Vi veta icke hvilka de äro som saken icke angår, när ett nationalmuseum skall byggas. Rättare kunde man hafva sact att den angår, såsom bildningens sak, Europa och veriden. Vi veta deremot allt för väl, att något skäligt eller följdvärdt icke blifvit synligt vid sednare tiders byggnader i Stockholm. Den, som i dem söker efter allmännare eller större åsigter vid anläggningarne, skall snart öfvertyga sig alt inga åsigter der varit i bruk; ty såsom uppkommet efter någon egentlig plan får man väl ändå icke anse det verkligen inträffade förhållandet, att skräckbilder hunnit resas så på alla afvägar, att vägen till förnuftet, då den nu lär vara ensam ledig, knappast mer kan undvikas. Frågan om ett nationalmuseum har dock så mycket eget, som, i synnerhet bos oss, fordrar belysning, att, eburu den ofvan åberopade insändaren af artikeln Nationalmusei-byggnaden sedd från en annan sida, försäkrar, att ban känner den hedervärda svenska allmänheten, och vet att hon, med en älskvärd lättsinnighet snart tröttnar vid ett ämne, icke derföre att det är utageradt eller nog behandladt, utan derföre att det är mycket behandladt, måste vi dock ännu fortfara, och först försöka att visa: huru ett nationalmuseum kan verka på allmänna bildningen, och hvad inflytande — läget måste hafva dervid. (Forts. e. a. g.)