kortaste vägen — nu eller för framtiden möjlig
— icke mindre än 6,500 alnar, eller mycket öf-
ver 1-5:dels mil; så ser man förhållandet i all
sin nakenhet, att denna byggnad blifvit vilse
lagd, utan något enda skäl, och skall, oaktadt
den till inredning och hela sin bållning är känd
såsom ett af de yppersta sjukhus i Europa, dock
i framtiden ej undgå att utdömmas, när den län-
ge nog fått visa lättfärdigheten af åtgärderna i
den tid det byggdes.
Vill eller förmår man ej ingå i en dyster räk-
ning om här spillda menniskolif, så kan man dock
snart nog begripa värdet af de tusendetals dags-
verken, hvilka genom dessa bedröfliga transpor-
ter, årligen dragits och i tidernas längd ännu skola
dragas från förvärfvande sysselsättningar, och det
blott af — nyck eller oförstånd!
Saken är utan tvifvel på det högsta tadelvärd;
men det vore dock säkert att göra de personer,l.
sonssjukhusets förläggande på ett så olyckligt af-
stånd från dem, som behöfva dess hjelp, en o-
rättvisa, att tro det de icke skulle efteråt, om de
hunnit betänka saken, tusende gånger och sjelf-l
mandt hafva inom sig beklagat, att de icke hade
en ljusare, egen eller annans blick att följa, dål
frågan afgjordes.
Vi kunna gå ännu längre i tro, ja, så långt att
vi anse, det äfven den i dessa artiklar förr om-
nämnde insändaren i Morgonen, skulle kunna vara
mäktig en suck öfver misstaget med garnisons-
sjukhusets förlöggande, oaktadt han rörer sig i
glödande hat, då han säger:
Sedan tidningarne länge nog utan sakkänne-
dom tvistat om platsen för det nya mnational-
musei förläggande, behagade officiella tidningen
den 41 dennes meddela allmänheten vederbö-
randes underdåniga utlåtande, och derigenom sätta
dem, hvilka det icke angår, i tillfälle att med
samma ledning, som konungens laglige rådgifvare
erhållit, säga sin mening, innan saken kommit
till hans afgörande.,
Det är lockande att utan annan fullmakt, än
silt eget begär, få deltaga i rådgifning åt konun-
gen och lugnt att kunna det, utan annat ansvar
än tryckfrihetslagen etce.n
Huru utomordentligt lumpen,Morgonens protest
är, tror sig författaren till dessa rader hafva åda-
galagt, i synnerhet dermed att han bevisat den
utomordentliga lumpenheten af sjelfva ,ledningeny.
Insändarens i ,Morgonen, förnäma språk torde också
kunna något sänka sig inför sådana exempel som
garnisonssjukhuset. Det hade kanske icke varit
så alldeles illa, om den gången, någon utan an-
nan fullmakt än sitt eget begär, att afböja ett
olyckligt misstag, lemnat de upplysningar, som
behöfdes i en specialfråga, hvilken dock, hvad
byggnadsplats beträffade, hade då bort hafva långt
mindre behof af ledning), än den nu förevarande.
För öfrigt när, såsom vi se af tidningarne, öf-
verintendentsembetets undersökningar för bygg-
nadsplats till nationalmuseum kostat regeringen
4200 rdr bko, kunde det kanske för henne ej
vara så särdeles ovälkommet, att alldeles för ingen
ting få veta, det dessa undersökningar voro odug-
liga, och att de förslager, som öfverintendents-
embetet i underdånighet ingifvit, voro ämnade
att inleda i overkställbara företag, der en half
million riksdaler stod för landet på spel.
Vi veta icke hvilka de äro som saken icke
angår, när ett nationalmuseum skall byggas. Rät-
tare kunde man hafva sact att den angår, såsom
bildningens sak, Europa och veriden.
Vi veta deremot allt för väl, att något skäligt
eller följdvärdt icke blifvit synligt vid sednare
tiders byggnader i Stockholm. Den, som i dem
söker efter allmännare eller större åsigter vid
anläggningarne, skall snart öfvertyga sig alt inga
åsigter der varit i bruk; ty såsom uppkommet
efter någon egentlig plan får man väl ändå icke
anse det verkligen inträffade förhållandet, att
skräckbilder hunnit resas så på alla afvägar, att
vägen till förnuftet, då den nu lär vara ensam
ledig, knappast mer kan undvikas.
Frågan om ett nationalmuseum har dock så
mycket eget, som, i synnerhet bos oss, fordrar
belysning, att, eburu den ofvan åberopade insän-
daren af artikeln Nationalmusei-byggnaden sedd
från en annan sida, försäkrar, att ban känner
den hedervärda svenska allmänheten, och vet
att hon, med en älskvärd lättsinnighet snart trött-
nar vid ett ämne, icke derföre att det är utage-
radt eller nog behandladt, utan derföre att det
är mycket behandladt, måste vi dock ännu fortfara,
och först försöka att visa: huru ett nationalmu-
seum kan verka på allmänna bildningen, och hvad
inflytande — läget måste hafva dervid.
(Forts. e. a. g.)