Article Image
minst ett extra blad, säger en korrespondent till Allgemeine Zeitung. En mängd tjulnader hade öfverklagats och konungen deröfver varit mycket vredgad. En polisbetjent hade följt med nästan hvarje ansedd ryss, såsom ett slags skyddsengel. Kejsaren hade skänkt 8000 francs i månaden till tre instituter i Palermo. I Neapel gjordes allt för att göra kejsarens emottagning lysande. Man hade ämnat att landsätta honom vid Mergellina, der en ny kaj blifvit gjord, för att erhålla sitt första intryck af den vackra Villa Reale och den oöfverskådliga palatssträckan vid Riviera de Chiaja; men sedan valdes Casteila mare och ett genast skeende besök i Pompeij, på jernvägen. Ifrån iernbanans gård till slottet skulle trupper uppställas i hai. Små och stor tiggare (bDatemi qualche cosar) äro med omsorg inlästa och födas för någon tid på kongl. bekostnad. -Ofver 530,060 man militär hade inryckt i hufvudstaden, och skulle förevisas kejsaren vid en stor manöver, hvarvid likväl artilleriet hufvudsakligen skulle spela en role; de andra vapnen skulle så litet som möjligt anlitas. Såsom ett bevis uppå huru man litade på lugnet i landet omnämnes, att nästan hela gensdarmeriet var inryckt i staden. I teatern San Carlo skulle kejsarens svit erhålla 14 loger. Parterrplatserna kostade 6 piaster. Berättelserna om kejsarens frikostighet, huru han t. ex. skänkt tio Napoleonsdor till en fattig familj, i hvars hus han ingått för alt tända på sin cigarr och råkat släcka ljuset; huru han utdelat stora guldstycken på 45, 20 dukaters vigt, 0. s. v. bafva så upplifvat neapolitanarnes fantasi, att många arma redan sålt bort sina trasor för att synas ännu armare. Den nya handelstraktaten med Ryssland är färdig; men ännu vigtigare är, att en sådan traktat redan blifvit afslutad med Nordamerikanska fristaterna, hvarvid tullen på bomull blifvit nedsatt till häliten, eller lika med egyptisk och ostindisk. TURKIET. Ifrån Syrien är skildringen af tillståndet alldeles ryslig. Under förevändning att afväpna folket, rasa de turkiska myndigheterna och militärerna förfärligt. Man infordrar gevären, efter de gamla folkmängdsuppgifterna för flera år tillbaka. Om således en by, till följd af inbördeskriget, plundring eller utflyttning nu blott äger en tredjedel så många sjelfmyndiga män som förut, så yrkar man att få lika många gevär, som efter gamla folknummern, och kunna de ej anskaffas, så pryglar man gubbar och ynglingar, tills de anskaffa hela antalet. Många hafva dödt af marter. Dessutom fordra turkiska officerarne brandskatt af byarna till höga belopp och bruka våld, om de ej utbetalas. På flera ställen har man på detia sätt utfordrat gevär tre och brandskatt två gånger. Alit detta drabbar den kristna befolkningen, så att just de mått och steg, som föregifvits vara vidtagna till dess skydd, äro de som allena den får lida för. Berättelserna om de våldsamheter, som utöfvas emot qvinnorna och äfven barnen, äro rysliga; och en stor del kristna hafva derföre flytt till Dschettel Beschare, der befolkningen beslutsamt satt sig till motvärn, vägrat att utlemna vapen eller betala utpressningarna, samt gynnade af landets läge kunna forsvara sig emot mångdubbel styrka. Icke 30,000 Turkar skulle kunna der besegra den redan samlade styrkan. Namik Pascha lärer beslutat att underhandla med dem; men de hafva fordrat såsom första vilkor,, att alla turkiska trupper aflägsnas. Man beklagar sig allmänt öfver att Mehemed Alis ctvrelce öfver landet uvuphäört.

27 december 1845, sida 2

Thumbnail