höra till detta område, och som bestod af 41 hus,
luppbrändes helt och hållet, och invånarne kun-
de icke berga något annat, än de kläder, som de
Iburo på kroppen. Dessutom hafva i dessa byar
uppbrunnit 43 qvarnar, många lider, hvari åker-
I hruksredskap förvarades, 18350 torklador för säd,
77.800 stackar hö och 1500 saschener upphuggen ved;
125 personer, hvaribland några Kirgiser, hafva förlo-
rat lifvet, och 665 hästar samt 9145 boskapskreatur
hafva omkommit. Tjugusju personer hafva fått svåra
brännskador och i följd deraf blifvit svårt sjuka.
Nödiga mått och steg hafva blifvit vidtagna, till und-
sättning för de olyckliga.
— Den 4 Oktober har i Kischeneff fallit ett
så häftigt störtregn, att gatorna deraf, inom få ögon-
blick, öfversvämmades. Elfva hus och sex källare
bragtes att ramla öfverända: åtta hus bortsvämma-
des alldeles med allt hvad i dem fanns; 23 andra
hus hafva blifvit mera eller mindre skadade och 2:ne
stenbroar förstörda. Endast tre menniskor hafva
omkommit. På gatorna kunde ingen färdas, eme-
dan vattnet deri bildat stora fördjupningar, som på
sina ställen voro tre saschener breda, med en sa-
schens djup. .
— MÄRKVÄRDIG HÄNDELSE TILL SsjöS. (Ur Åbo
Underrättelser.) Finska skeppet Hoppet, om 291 lä-
ster, hemma i Björneborg och fördt af kapten C.
Holm. var den 4 sistl. Juni på resa ifrån Neapel till
Spanien. Skeppet innehade ballast, undantagande en
mängd målningar, mineralier och naturalsamlingar,
hvilka kapten, för att betjena konsuln. medtog för
att aflemnas uti Helsingör. Vinden vardt syd-ost.
Skeppet hade alla segel, jemte läsegel tillsatte och
gjorde tre engelska mils fart i timmen. En märk-
värdig meteor, i skapnad af en qvast, omsluten af en
mycket ljus, nästan hvit ring, var tydligt synlig rakt
öfver skeppet, och kl. 8 på aftonen observerade vak-
ten på däck någonting liknande en blixtstråle sväfva
ned tätt utmed skeppet, och i samma ögonblick slogs
större delen af aktern ut, hvarefter från samma ställe,
äfvensom från bagbords-sidan, eld utströmmade och
buller hördes, liknande ett musköt-skott. Då skep-
pet, från stormasten till aktern, sålunda befanns vara
antändt, öppnades luckorne och det försöktes att me-
delst nedgjutande af vatten dämpa elden, men detta
tycktes ännu mer uppreta densamma, och allt vildare
rasade lågorne. Efter högst 8 å 10 minuter bemärk-
tes aktern af fartyget börja sjunka; det återstod der-
före icke annat än utkasta slupen ifrån däcket, som
var omslöjadt af tjock rök, hvarefter kapten och be-
sättningen kastade sig i slupen, då redan hela skep-
pet från aktern till fören var omhöljdt af lågor. El-
den hade, påskyndad af vinden, med otrolig häftig-
het, nästan på en gång uppstigit i alla tre masterna.
Kaptenen och besättningen hade väl förut sökt kom-
ma under däck för att rädda något, helst det nöd-
vändigaste, men röken och elden dref dem oförtöf-
vadt tillbaka, och de befunno sig derföre aderton
man uti en mindre båt ej mer än 9 tum öfver vat-
tenytan, med endast tvenne tröjor, 6 par skor och 4
battar, utan kompas, proviant eller vatten, på gissad
distans om trettiofem mil från land och intet fartyg
i sigte, hos hvilket de skeppsbrutne möjligen kunnat
anropa om räddning! — Lyckligtvis förblef vädret
vackert och vinden från syd-ost, hvilket beredde den
skeppsbrutna besättningen tillfälle att styra åt när-
maste land, ön Yvica. Skeppet sjönk imedlertid med
aktern förut, och fören reste sig, omhöljd af lågor,
perpendikulärt i vädret; men efter aderton timmars
stark rodd. nådde besättningen, uti ett ganska ut-
mattadt tillstånd, slutligen ofvannämnde ö och hade
endast den allgode Försynen att tacka för sin under-
bara räddning.
-— KURIÖS HANDELSVÄG. I sednaste mötet af
Brittish association, berättada2 herr Porter, i ett
föredrag om Norges handel och sjöfart, att största
delen af det pelsverk, norrmännen afyttra, köpes af
Hamburgska handlande, hvilka köpt varan af Hud-
sons-bay-kompaniet i London. Norrmännen föra dessa
skinn till Finnmarken, hvarifrån de föras till Mosk-
wa och derifrån till Kiakta, der de bortslutas mot te
till kineserna.
— Till Rouen ankommo nyligen fyra distinge-
rade resande, nemligen två elefanter och två unga
lejon. Af elefanterna ögde den ena, en bedagsd hona,
en alldeles ovanlig storlek, och bennes följeslagare,
åtta år gammal, var en tredjedel lägre än hon. För
öfrigt voro båda så lydiga, att de blott efter ett ord
eller en åtbörd af kornaken verkställde de vanliga
konsterna. De hade från Havre dragit en enorm
char, sirad med bildverk och förgyllningar, och på
hvilken man till yttermera visso kunde ställa en pa-
lankin om 43 fots höjd. De båda lejonen ägas af en
— skräddare.
— ÖVÄNTAD LYCKA. Från Dässeldorff berättas
följande: En hustru härstädes bief ej långt efter
brölloppet, och sedan hon framfödt en flicka, öfver-
gifven af sin man, utan att sedan vidare hafva hört
af honom. Flickan växte opp och mor och dotter
uppehöllo sig med möda genom tvätt och handarbete.
Nyligen bringade brefbäraren hustrun ett bref, söm
kommit öfver hafvet, men det var sä dyrt att hon
icke kunde lösa det. För några dagar sedan kom
ett nytt bref, och detta var icke så dyrt som det
förra. Det löses och innehåller ett tillkännagifvande
från autoriteterna i en engelsk sjöstad, att hennes
för längesedan såsom förlorad ansedde man derstädes
aflidit och genom ett i behörig ordning upprättadt
testamente erkänt henne och dottren såsom bangs
arfvingar. Skrifvelsen innehöll tillika, att sedan man-
nen lemnat Disseldorff, hade han begifvit sig till
England och der blifvit antagen såsom matros, samt
genom sitt välförhållande stigit så, att han slutligen
erhållit uppdrag att föra eget fartyg. Genom lyck-
liga spekulationer hade han förvärfvat 40,000 (om-
kring 480,000 rdr bko), som nu tillföll hans enka
Då han låg på sitt yttersta, hade samvetet slagit ho-
nom och han sökte derför möjligen godtgöra sin för-
seelse emot de sina. Den unga tvätterskan kommer
enligt all förmodan icke att sakna friare.
— ETT VACKERT DRAG AF RÄTTSKÄNSLA. Största
vinsten af kongl. danska klasslotteriet (50.000 Rbdr)
har vunnits af värden på Corporalskrogen i Kö-
penhamn och geheimeministern Moltkes kusk. Det
berättas, att den förstnämnde ensam skal! innehaft
sedeln, men icke desto mindre delat den derpå fallna
vinsten med kusken, emedan han i flera år spelat i
kompani med honom och köpt ifrågavarande sedel,
i tanka ati de också skulle hafva denna tillhopa.
— MINNEN OCH HÄMNDGIRIGHET HOS ETT DJUR.
DÅ sat landen någ. 8 6 Lom oo ar ERA In ll