Gör kronan på Hans hjessa lätt
Och all din tro till Honom sätt,
Du folk af frejdad stam!
.. O Konung! Folkets Majestät
Ar äfven Ditt: beskärma det
Och värna det från fall!
Stå oss all verldens härar mot,
Ej blinka vi för deras hot,
Vi lägga dem inför Din fot —
En Kunglig fotspall.
Men stundar ock vårt fall en dag,
Från Dina skuldror purpurn tag,
Lyft af Dig kronans tvång;
Och drag de kära färger på,
Det gamla gula och det blå,
Och med ett svärd i handen gå
Till kamp och undergäng!
Och grip vår sista fana Du,
Och dristeliga för ännu
I döden dina män!
Ditt trogna folk med hjeltemod
Skall sömma af sitt bästa blod
En Kunglig purpur, varm och god,
Och veckla Dig i den.
Du Himlens Herre! med oss var,
Som förr du med oss varit har,
Och lifva på vår strand
Det gamla lynnets art igen
Hos Sveakungen och Hans män,
Och låt Din ande hvila än
Utöfver nordanland!
Talis Qualis.