pna7beräknas fde uäder åren 1841—
1843 meddelade låneunderstöd, som
före slutet af innevarande år skola
såterbetalas, utgörande tillsammans .: 41.048: — -
Dessa summor tillhopa . . Rdr 456,743: 24. t
skomma att vidare ökas med de tullafgifter för span
pmål, som dels under sista månaderne af nästlide
bår ingått, och dels under innevarande år varda er
plagde, äfvensom med de medel, hvilka ofördröjlige
synas vara att förvänta i ytterligare afbetalning .
de ännu qvarstående äldre undsättningsskulderne
Då således, oberäknadt de till allmänna arbete
sanslagne och till understöd medelst -arbetsförtjens
disponible tillgångar, ett kontant belopp af mer ä;
2300,000 rdr redan under detta år kan, i den olyck
liga händelse, att ett allmännare missvextår skull
inträffa, af Kongl. Maj:t användas till undsättninga
såt behöfvande, finner sig Utskottet föranlåtet — —
Den som oväldigt begrundar dessa Utskottets mo
tiver, torde lätteligen inse, hvarföre det klandrad
förslaget icke saknade försvarare, och: följaktlige
icke så hårdt bedömma dem. Men, invändes, å
4841 tillstyrkte samma försvarare det kreditiv, son
de nu 1845 afstyrkte. Ja, förhållandet var nu 184?
helt annat än 418414. r 4841 funnos ännu snar
sagdt tnga tillgångar för ifrågavarande undsättninga
influtne och disponible, men 1845 häde desse hunni
till nära en half million. Denna halfva million för
utsågs äfven 18435 snart böra kunna ännu vidare och
ansenligt ökas med inhetalning af de utestående störrt
fordringarne -å 1830 års kreditiv från Vesterbotten;
län, der 3:ne års goda skördar numera mycket för.
bättrat de under förra missvextåren utblottade gälde-
närernas ställning; äfvensom med betydliga tullafgif
ter för den mängd spanmål, som i anledning af 1844
års i medlersta Sverige af väta förderfvade skörd
skulle komma att införskrifvas. Men, heter det,
Kongl. Maj:t hade dock ansett ett kreditiv utöfver
de kända tillgångarna vara behöfligt, och riksgälds-
kontoret hade medel i öfverflöd. Ja, Kongl. Maj:t
hade d. 6 Aug. 1844 öfverlemnat åt Rikets Ständer
att säsom spanmålskreditiv bestämma en summa ,
som, så vidt förutses kan, är svarande emot det
dermed åsyftade ändamål. Efter Utskottets d. 24
Jan. 1845 uppgjorde närmare kalkyler, borde, så
vidt Utskottet kunde förutse, de föreslagne, redan el-
ler snart tillgänglige medlen, öfver en half million,
svåra emot detta ändamål. Måhända var detta för-
utseende felaktigt, men skälen voro dock öppet an-
förda ch saknade ej sina grunder, helst dertill läg-
ges, hv.iket de klandrade försvararena städse intogo
i sin beräkning, att det så kallade mindre kreditivet,
äfven en half million, alltid i nödens yttersta stund
kunde tillgripas, och tiden för nästa riksdag var be-
stämd till hösten 4847. - Men riksgäldskontorets rika
tillgångar?! Det var just dessas kinkiga och olika
beräkning, som var rätta och enda hemliga orsaken,
hvarföre icke, för all säkerhets skull och för att und-
gå att vägra äfven hvad som kunde synas öfverflö-
digt, ifrågavarande kreditiv tillstyrktes. Att vid be-
räkningen af riksgäldskontorets tillgångar nödgas af-
draga 1 å 200,006 för en utgift, som ej syntes kom-
Ma att erfordras, var motbjudande för dem, som ville
att alla möjligen disponibla medel skulle i låne- el-
ler : anslagsväg komma ut i allmänna rörelsen, och
som derjemte önskade, att förra allmänna bevillnin-
gen icke behöfde ökas, om än en del af densamma
hädanefter skulle anslås till kommunernas skolan-
stalter. -Korteligen, för att med säkerhet kunna be-
räkna desto större anslagssummor: för riksgagneliga
arbetsföretag, ansåg man att ifrågasatte kreditiv, så-
som -sannolikt icke behöfligt, borde utgå utur kalky-
len. Var detta förslag icke för andra tillfredsstäl-
lande, så var det dock ursäktligt, enär äfven dess
syftemål var statens väl, och skälen derföre öppet
ramställdes till de olika tänkandes vederläggning.
Stockholm d. 29 November 1843.
Carl Fr. Björkman.