ATi3deS diTviuUgeS allvillgdlg vv VILSLADUIU Ifall
tid, eller — om detta blott vore en tom drö
— alt småningom vilja tillkräkta sig öfvermakte
inom Italien.
Under dessa omständigheter miste en pote:
tat, hvilken icke har några omedelbara intere
sen i halföns politiska angelägenheter, kunna u
öfva mer inflytande än någon annan makt de;
-Istädes, äfven hos den annars så ängsliga oc
- I misstänksamma påfvestyrelsen.
il Rysslands kejsare kan göra anspråk på en si
Idan förmåga. Visserligen har han råkat i mång
tvister med Rom, och han har med den me
godtyckliga och ofördragsamma stränghet mis:
I handlat den allena saliggörande kyrkans pre
Isterskap och rättrogna inom sitt land; men ha
kan nu underhandla personligen med pifver
loch sedan han sannolikt uppnått allt hvad ha
kan vinna hos Polens och Rysslands katolsk
befolkning, på förskräckelsens och omvändelse
Hörsökens väg, står det honom öppet att mec
gifva mildare åtgärder framdeles, och att der
genom afväpna den påfliga är uytelsen. A an
I dra sidan skall han troligen d låta sakna kejser
liga tillstyrkanden, så väl åt påfven, som Italien
öfriga furstar, att vägra reformer och koncessio
ner, såsom de förderfligaste steg en suverän ka
taga, och att landsförvisa Frankrikes konstitutio
nella åsigter, såsom ytterligt förstörande för d
enda sanna styrelsegrundsatserna.
Zar Nicolaus är en nitisk propagandist af sin
egna politiska åsigter, dem han vidhåller med ci
nyomvänds hela ifver; och det är fara värdt at
man vid de italienska hofven skall lyssna på ho
nom med bifall och undergifvenhet; ty såson
tillägg till slut- och öfvertalningskonstens vanlig
bevekelsegrunder, skulle han ej tveka vid löfte;
om hjelp i nödens stund; och detta kunde no
gilva små sjellfberrskare mod att fortfara me
sin vanstyrelse (misrule); men hvarigenom Ita
lens politiska förhållanden till slut kunna på de
svåraste invecklas.
Efter dessa från Italien hemtade omdömen öf
ver det möjliga inflytandet af Kejsar Nicolai vi
stande derstädes, anställer den engelske författa
ren några betraktelser öfver vexelverkan emella:
tillståndet på denna stora haliö i Medelhafvet oci
de två andra på ömse sidor om densamma, nem.
ligen Spanien och Grekland; och det kan ej ne
kas, att om det nyss förut omnämnda inflytan-
det kunde medföra de förutsedda följderna, så
skulle återverkan deraf på Spanien och Greklanc
vara stor nog, för att rättfärdiga en Rom-ress
från Petersburg ensamt för det ändamålet. Va-
let af Italien — i stället för t. ex. det lika mildsz
Transkaukasien — till återställeliseort för ryska
Kejsarinnans helsa, vore i sådant fall ett nyt!
drag af ryska politiken, som gör dess omtänk-
samhet ail heder. Ur denna synpunkt saknar
äfven det följande af de engelska betraktelserno
ej sitt interesse. Naturligtvis får man härvid af-
räkna hvad den engelska mnationalfördomen in-
blandar, så snart frågan är om Fraukrikes och
Englands diplomatiska täflan.
I Spanien och i Grekland neutralisera Frank-
rike och England hvarandras inflytande. På Ita-
lienska halfön tillintetgörs det genom denna täl-
lan; och den sannolika följden kan nu blifva att
Rysslands blir det öfvervägande inom alla tre
länderna. I Grekland är det påtagligt att Frank-
rikes uppförande leder derhän; i Spanien miste
detsamma inträffa. Om Frankrike förenade sig
med England, för att i Spanien understödja en
frisinnad politik och ett omteresseradt förmälnings-
förslag, så skuile den konstitutionella saken vara
betryggad derstädes; hvaremot det, genom att
vid sina råd i Madrid låta sig ledas uteslutande
af dynastiska syften, nu tillåter Ryssland, Påfven
och Osterrike att hotande ställa fram Don Carlos
anspråk.
Italien skall ovilkorligt röna ett inflytande af
Spaniens öde; segrar konstitutionaliteten inom
den sednare bland dessa halföar, så kan absolu-
tismen ej upprätthållas inom den förra; och der-
före ropar det östra Europa på giftermål emel-
an Isabella och en son af Don Carlos. Men nu-
mera är det ej i Pamplona eiler Madrid, utan i
Rom och Neapel, som den spanska giitermålsfrå-
san diskuteras. Ett ibland resultaterna af det
värvarande franska systemet för Spaniens styrelse
r, att Påfven, Neapel och Ryssland få en röst
och en kontroll vid afgörandet, medan England
sidosättes, såsom utledsnadt eller vrångsinnadt.
Men huru skulle Eugland och Frankrike för-
nå inverka på de italienska furstarne i afseende
vå dessas egna angelägenheter, så länge de ej
cumna förena sig om en enda fråga angående
Spanien? ... Kejsar Nicolaus åter, som kan handla
ch underhandla i egen person, och såsom en
irad gäst, han kan nu höja en bättre hörd och
mera kraltfull stämma, än någon af lord Aber-
leens eller herr Guzots agenter; och fruktans-
värdt är, att utgången skall blifva den värsta,
cke blott för Italiens utsigter, utan äfven för
5 paniens.
mm ee PT oe mw a I
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER,
— Uti en tobaksplantage vid Yttersta tvärgränd
öder fingo två personer i går morse se ett bylte,