POLITISKA FÖLJDER AF RYSKA KEJSA-
RENS RESA TILL ITALIEN.
Det nämndes i Tisdagsnumret (art. Italien) at!
ryska kejsarens besök hos de italienska furstarne
anses af engelska tidningar kunna medföra någon
menlig verkan, i afseende på italienska folkens
hopp om konstitutionalitet och förbättringar i
förvaltningen. Mea vi kommo ej att tillägga, att
denna åsigt icke af engelsmännen framställes så-
som deras egen, utan sisom rådande hos italie-
narne sjelfva, och i synnerhet hos dem bland
det liberala italienska partiet, som hoppats att de
ifrågavarande reformerna skulle vinnas på fredlig
väg, och derföre afbållit sig från deltagande i de
oroligheter, hvilka i så många år söndrat det o-
lyckliga landet.
För några få år sedan,, heter det härom,
hade maktinnehafvarne derstädes, med ett eller
två undantag, insett oundvikligheten att åtmin-
stone sörja för en högre materiell och industriell
förkofran hos folket. Sjelfva den sardinska sty-
relsen, huru bigott den annars må vara i reli-
giöst och politiskt bänseende, hade öppnat sina
ögon och hamnar för sundt förnuft och fri han-
del. Neapel, och till och med Rom, hade följt
exemplet. Österrikes försök hade intalat de ita-
lienska statsmännen att friare utrymme kunde
upplåtas åt den industriella rörelsen, utan att
nägra nyheter i politiken nödvändigt skulle blif-
va en följd deraf. Man hoppades tvärtom, att
genom förbättring i allmänna välståndet skulle
en allmännare belåtenhet uppkomma, och att sty-
relsen, oaktadt sin absolutism, kunde blifva min-
dre impopulär.
Imedlertid vore det fåfängt att utestänga kon-
stitutionella ideer från Italien, sedan hvar tjugo-
fjerde timma bebådar ankomsten till dess kuster
af något nytt ångfartyg, och så länge (oberäknadt
den tysta propagandan i Frankrike) Grekland och
Spanien skakas af de tvistefrågor, som äro oskilj-
aktiga från den representativa samhbällsordningen.
Påfveväldet hotas mer än alla andra, genom detta
ideernas inflytande, hvilket hans helighet förgäl-
ves söker jaga bort med sin apostoliska herde-
staf. Italien hyser djup vedervilja för prestväl-
det, serdeles inom Kyrkostatens städer; och in-
genting mindre än detta väldes fullständiga af-
skaffande kan utrota den. Bland vårt tidehvarfs
gemensamma känslor är nationalstoltheten en af
de verksammaste och ömtåligaste; och det yngre
slägtet inom Romagna vämjes, under blygsel och
lförödmjukelse, lika mycket vid att, likt skolgos-
sar, regeras genom prester, som de mera mogna
och tänkande männen inse prestmyndigheternas
oförmåga att i våra dagar sköta regeringsärenden,
Frankrike tillstyrker h. helighet att afböja ett
missnöje, som kan kosta honom bästa delen af
ans område, och att för detta ändamål införa
vivila statsembetsmän, samt bevilja åtminstone en
ådan kommunal-styrelse, som Preussen funnit sig
unna förena med kronans absoluta makt. Eng-
and instämmer häri, när det talar med Guizot.
ifven Österrike fordrar reform, samt användan-
let af mera välbetänkta mått och steg, jemte
nera upplysta styresmän, fastän det icke går ända
lerhän att förorda kommunal-styrelser. Men alla