helt och hållet beroende af den större delegarens godtycke, enär det stod i den sednares makt, att, medelst bolagets försättande i konkurstillstånd, när som helst tillintetgöra den förre, och sjelf tillegna sig äfven hans andel. För att lära sig, buru han, för vinnande af ett sådant ändamål, borde förfara, behöfde han endast läsa denna saks historia, hvilken i korthet är följande, Uti en år 4839 af herr grosshandlanden Schwan utgifyen tryckt skrift inbjöds allmänheten, att uti intressentskap med honom af herr brukspatronen Thomas Fredrik Morsing inköpa Nyköpings messingsbruk med tillhörande sågoch mjölqvarnar, klädesvalkar, benstamp, stångjernshammar, knappnålsfabrik och verkstäder för alla sorter metallgjutgods och messingsslageriarbeten, samt det nyinrättade faktoriet, eller mekaniska verkstaden med gjuteri och ångpanneverkstad, jemte boningshus,tomter och sjöbodar. Dessa egendomar, som, enligt hvad en vid skriften bifogad tryckt beskrifnivg innehöll, utgjordes af några och fyratio serskilde byggnader och deribland 10 stenhus, uppgåfvos hafva de requisita i ordning,som erfordrades för att drifva och fulifölja den lönande tillverkningen,. Enligt den uppgjorda beskrifningen skulle egendomarne uti det skick, hvaruii de dä sig befunno, lemna en årlig behållen aftastning af minst 24,000 rår bko, eller 6 procent ränta på 400,600 rdr; men sådant oaktadt uppgafs egaren deraf vara villig, att till det ifrågasatta intressentskapet öfverlåta dessa betydliga egendomar, jemte de till alla verkstäderne hörande inventarier och verktyg för en köpeskilling af endast 200,000 rdr bko. För att icke sakna det för verkens drifvande erforderlige kapital ansågs likväl nödigt, att bestämma aktiernes antal uti det nya intressentskopet till 400 å 4000 rår bko hvardera; dock borde intressentskapet anses vara bildadt så snart 7,:delar af nämnde antal vore tecknadt. För att så mycket säkrare betaga blifvande spekulanter all fruktan för menliga följder af inträde uti det ifrågavarande intressentskopet, tillkännagafs uttryckligen uti sjelfva inbjudningen, att ingen aklieegare kan emot sin vilja förbindas att göra några tillskotter utöfver sitt tecknade kapital. Aktieteckningen börjades och fortgick utan synnerlig svårighet, helst mången, äfven bland de mindre bemedlade, som egde ett litet kapital att förränta, trodde sig, i förlitande på inbjudarens redbarhet och uppgifternes riktighet, icke kunna placera sina penningar säkrare och bättre, än uti ett intressentskap, som, i förening med den fullkomligaste soliditet, tillförsäkrade delegarne så stora fördelar. Sedan 5300 aktier blifvit tecknade, valdes intressentskapets direktion, uti hvilken f. d. statsrådet m. m. herr friherre af Nordin inträdde såsom ordförande, samt herr amiralen yon Sydow och herr grosshandlanden tfchwan såsom ledamöter, den sednare med ålagande derjemte, att tillika vara kassaförvaltare. Den nyvalda direktionen, som icke ansäg dessa betydliga verkstäder och bruksanläggningar lemna ett tillräckligt vidsträckt fält för sin verksamhet, lät genast börja nya anläggningar i större skala. De penningar, som härtill erfordrades, kunde utiintressentskapets begynnelse med lätthet erhållas till belopp af ett par hundra tusen riksdaler. Det dröjde dock ej längre än omkring 2 år, eller till slutet af 41841, förr än direktionen förklarade sig på en gång behöfva ett lån till det högst betydliga belopp af 400,060 rdr bko. Af några på utlyst bolagsstämma tiilstädeskorne intressenter bemyndigades direktionen att låta inteckna egendomarne med nämnde summa. För en annan direktionspersonal skulle detta bemyndigande hafva varit af ingen betydelse, emedan det icke blifvit möjligt, att finna någon, som kunde hafva varit villig, att, emot nämnde säkerhet, försträcka en så stor summa, enär lånegifvaren af bolagsreglorna inhemtade, att ingen aktieegare kunde emot sin vilja tillförbindas, att göra några til!skotter utöfver sitt tecknade kapital. Men för den ifrå gavarande direktionen var det en lätt sak, att reda sig ur denna förlägenhet. Det föll sig nemligen så väl, att två af ledamöterne uti det så kallade Nyköpingsbolagets direktion, hr friherre af Nordin och hr grosshandlanden Schwan tillika voro ledamöter uti direktionen för Hypotekskassan, som alltid hade större penningesummor att disponera. Hvad hr friherre af Nordin och hr Schwan i egenskap af Nyköpingsbolagets direktörer begärde, kunde samma herrar i egenskap af direktörer uti Hypothekskassan naturligtvis icke afslå. Följden blef att nämnde kassa måste mot inteckning uti Nyköpingsbolagets egendomar försträcka de 400,000 rdr, som bolagets direktörer ansett sig behöfva, Desse herrar emottogo medlen, läto byggnadsarbetena alitjemnt fortgå och satte penningarne i omlopp så friskt, att året knappt tilländalupit, innan mera penningar erfordrades. Att ingen aktieegare numera skulle medgifva bolagets ytterligare skuldsättning var att befara, derest icke någon utomordentlig åtgärd vidtoges. Det blef derföre å en i December månad 4842 hållen -belagsstämma uppdraget åt särskilde kommitterade, att undersöka bolagets ställning och deröfyer agifva utlåtande på grund af den tabiå öfver räkenskaperne, som kassadirektören aflemnat. Efter att hafva verkställt en sådan undersökning, afgåfvo herrar kommitterade vid nästpåföljande bolagsstämma d. 48 Januari 1845 det utlåtande, att bolagets ställning vore så fördelaktig, att, äfven om en nästan total brist på beställningar skulle uppstå, det värsta bolaget hade all befara i ett sådant, sannolikt ej någonsin inträffande fall, Yore en utepblifyven inkomst af aktiekapitalet. Efter det bolagets fördelaktiga ställning blifvit så ampelt vitsordad af herrar kommitterade, bland hvilka fanns en man, hvars både sakkunskap och trovärdighet voro allmänt kände och erkände, ansägo de tillstädesvarande aktieegarne sig icke böra tveka att bifalla direktörernes förslag angående upptagande ar ett ytterligare lån på 120,000 rdr bko. Det dröjde dock ej länge innan det mest öfvertygande bevis erhölls på felakligheten af den grund, hvarpå herrar kommitterade byggt sitt utlåtande. Innan årets slut tillkännagafs nemligen af direktörerne, att bolaget var bankrutt, och att ingen annan utväg återstod, än att till borgenärernes förnöjande afträda bolagets samteliga tillgångar. Denna åsigt delades äfven af åtskillige aktieegare; men vid det förhör, som i anledning af cessionsansökningen anställdes, förklarade 2 sg mn aTrcftarR ÅurarRa talas, 8 FRIES