allt parlamenterande in i oxhuset och undersökt
de sjuka kreaturen.
Hur många kreatur ha dödt här på stället?
frågade han.
Fem, inom några få dagar, harr doktare; v
ha gjort allt möjlugt, och alla grannarna ha sag
atte...n
När sjuknade dessa ? :
På eftermiddagen, båa två, harr doktare, v
skulle just äta merafton, och då kum Erik dai
och sve atte....
Skaffa hit ett ämbar friskt käll- eller brunns.
vatten, godt folk,, befallte läkaren.
Befallningen upprepades af Pehr till en a
drängarne, men Pehr tillade dervid några ord a
egen fabrik.
pHvad är detta för vatten? frågade läkaren då
ämbaret inbars och nedsattes framför honom. pDet
är ju helt ljumt?
Dä ä åvatten harr doktare, för si de ha sagt
atlte....
Ett ämbar friskt, kallt käll- eller brunnsvat-
ten, upprepade läkaren något högre och tydligare
än förut, och befallningen åtlyddes till pricka.
Under tiden framtog djurläkaren ett hvitt pulf-
ver, det ban blandade tillsammans med några an-
dra ingredienser i vatten och gjorde deraf små
bollar.
Hva skulle dä kunna vara för godt? un-
drade Gåis-Greta, som satt på tröskeln och stic-
kade på en blåflammig strumpa.
Det kunde vara en hel hoper det, min gummapv,
svarade djurläkaren i sin arbetsifver. s
Fan tör inte tal ometn, sade Greta tyst och
letänklj ;t till Pehr.
Jag tror att det är... rent ut sagdt linfrö,
arr doktare,,, sade Pehr dristigt.
Jo, nu slogidu bufvudet på spiken, min gubben,
sade läkaren i detsamma han gick att gifva oxen
in små bollar af denna massa.
Jerstamej! han kör näfven ända ner i longa
pra! då ä rent oförsvarligt! hbimlade sig mor
reta.