endast från denna, härleder sig vår underdånigste inlaga af d. 22 sistlidne Augusti. Långt ifrån att taga i anspråk någon annan rättighet, att antingen föranledande eller verksamt ingripa i den evangeliska kyrkans formande, hafva vi endast i dessa pligter kunnat finna den bjudande anledningen, att i en angelägenhet, som så omedelbarligen rörer oss och våra medborgare, och hvars betydelsefullhet ännu mera ökas genom tidsförhållanderna, gifva vår Konung och herre kånnedom om tänkesätten hos vårt borgerskap, och i enlighet med dem lägga för E. Maj:ts thron våra önskningar och våra böner. Med djup tacksamhet vörda vi det stora och tröstrika ord,som E. K. M. behagat beteckna såsom sielfva kärnan i det oss gilna svaret, nemligen att vilja låta kyrkan utveckla sig ur sig sjelf. I fullbordandet af detta konungsliga ord se vi uppfyllelsen af alla våra underdåniga böner; och det återstår oss blott att önska, att synoderne måtte blifva fullständiga organer för den evangeliska kyrkan, derigenom alt de icke ensamt utgöras al lärarne, utan genom tillkailandet af lekmän ur församlingarna representera äfven dessa. Att denna egenskap hos synoderna icke länge skall komma att saknas, derför är E. Maj:ts nyssnämnda högsinnade yttrande oss en borgen, och detta yttrande blir från denna stund den evangeliska kyrkans palladium. — Äfven vi beklaga lifligt, att det antal af 33 prester, som Berlin hade 4749, icke under tidens lopp blifvit ökadt i eit förhållande, som matsvarar befolkningens tillvext. Men det lugnar oss dock att år 4202, då stadens förvaltning ännu stod heit och hållet under statsautoriteternas ledning, det var magistraten, som genom sina föreställningar deremot förekom indragningen af flere predikantplatser, hvilken indragning blifvit ifrågasatt af kurmarkska krigsoch domän-kammaren, till förmån för kyrkokassorna, och derigenom medelbart till fördel för kammarkassan. Efter införande af stadsordningen kunde likväl staden, i anseende till de utgifter af 40—43 millioner, hvari kriget 4808 och följande åren störtat den, ty värr först småningom bringa sina finanser i ordning, och hade i främsta rummet att på ett omfattande sätt uppfylla fattigoch skolväsende:s trängande behof. På det sednare ensamt har staden ifrån och med 4820 intill 4839 användt en summa af 4,100,009 thaler, under det fattigvården erfordrade med hvarje år stigande tillskott af kommunalväsendet. Icke mindre hade de extraordinära utgifterna, som förorsakades af kolerans utbrott tvenne gånger, kommit staden på betydliga utgifter; men det oaktadt har dess styrelse, jemte det den lagt grund till betydliga välgörande inrättningar, älven sökt att efter förmåga motsvara de fordringar, som framställts af de kyrkliga autoriteterna, och den bidrager för närvarande till uppförandet af 3 nya kyrkor. Dissidenterna från romerska kyr-: kan hafve vi, oaktadt deras enträgna anhållan, före utgifvandet af allerhögsta kungörelsen utaf d. 8 Juli detta år, nekat och ansett oss böra neka begagnandet af en kyrka under vårt patronat, och framställt för dem möjligheten af en dylik tillåtelse först sedan staten erkänt dem. Efter utgifvande af den allerhögsta kungörelsen hafve vi åt nämnde dissidenter, såsom nära bröder till protestantismen, gerna räckt hjelpsam brödrahand och för dem på högre ort förordat begagnandet af en utaf våra patronats kyrkor. Gerna hafve vi äfven varit redo att åt bär vistande engelsmän upplåta en af våra patronatskyrkor för att deri förrätta gudstjenst på engelska språket; men då derjemte de engelske predikanterne hade för afsigt, att äfven hålla en så kallad gammaltestamentlig gudstjenst på tyska språket, så kunde vi så mycket mindre bifalla denna äfven med andra olägenheter förenade begäran, som för ändamål af kristendomens befordran bland härvarande judar ett sällskap redan länge varit verksamt, och åt hvilket vi upplåtit härvarande klosterkyrka. Gerna önskade vi äfven söka mildra det oss bekymrande intryck, som det af E. K. M. slutligen vidrörda stället i vår underdånigste framställning gjort på allerhögst densamme. Imedlertid skulle detta försök möjligen kunna i denna vår allerunderd. framställning synas frambringa ett missljud, som vi, af vördnadsfull kärlek till E. K. M., på allt sätt önska undvika. Endast den försäkran täcktes E. K. M. allernådigst mottaga, att vi af bjertat ogilla alla olagliga och tumultuariska rörelser och för vår del städse skola dem be-l kämpa. Att genom E. K. M:ts allernådigste försorg se dessa rörelser ledda på en ordnad väg, var just den afsigt, som ligger till grund för vår underd. framställning. Vi vill: icke anklaga, utan bjelpa att bevara friden inom kyrkan. I den öfvertygelsen, att, likasom uti Vår Faders hus finnas många boningar, så finnes äfven i den evanoelicka kyrkan nlatc nac för månofaldisa själs