EORRESPONDENS-ARTIKEL.
Christiania i Oktober 1845. Oaktadt Konun-
sen är afrest och Storthinget upphört, har man
ikväl icke kommit tillbaka i de gamla spåren åter
och det är att boppas, att det icke heller sker i
Jet närmast förestående triennium; ty utom det
stt vi ännu hafva att vänta på slutet af det ef-
erspel, som Odelsthinget (37 ledamöter al 75)
öranstaltat genom Riksrätten emot statsrådet
Vogt, har det nyligen afslutade långvariga Stor:
hingets öfriga verksamhet i många rigtningar af-
satt ett jäsningsämne, som åtminstone skall hafva
det goda med sig, att nattmössans neddragande
öfver begge ögonen derigenom förhindras.
Det är ännu för tidigt att skrifva det elfte
Storthingets historia; men så mycket är i alla
fall visst, att det skall intaga en plats vid sidan
af de märkligaste ibland våra Storthing: icke så
mycket på grund af de många vigtiga saker som
varit föremål för dess förhandlingar, ty i detta
afseende står det förra Storthinget med sina nya
bergverksskolor, sin handelslag, kriminallag och
banklagstiftning vid sidan, om icke framom det-
samma, men ännu mera genom de åsigter och de
syften som hafva gjort sig gällande och hvarige-
nom detta Storthing skall komma att utgöra en
vigtig länk i vår konstitutionella utvecklings hi
storia, samt måhända börja öfvergången till en ny
ombildning af vårt offentliga lif. Under dessa
omständigheter torde det kanske hafva ett inter
esse, äfven för den svenska allmänheten, at
plifva litet närmare bekant med de dertill hö
rande ställningar och förhållanden, då det väl ick
kan betviflas, att våra svenska bröder med e!
viss grad af uppmärksamhet följer utvecklinge
af det offentliga lifvet hos 0ss, på en tid då d