OM LAGEN FÖR AKTIE-BOLAG. Enligt löfte i gårdagsbladet, meddelas här nedan Ståndernas vid sista riksdag afgifoa förslag till en sådan leg, jemte Högsta Domstolens utlåtande deröfver: Förslag till Lag för Aktiebolag: 4. Polag. som består af lotter, ställda på innehafvaren eller viss man, och hvari delägarne icke nyttia sina eller annan persons namn uti bolagets firma, och ej heiler förbinda sig att ansvara för bolagets skulder med mera, än en hvar insatt eller åtapit sig insätta, kallas Aktiebolag. 2. Dessa bolag bära namn efter hufvudföremålet för deras verksamhet. 3. Bolagets angelägenheter besörjas af en Styrelse, som af aktic-ägarne väljes och kan af dom afsältas. g 4. Bolagets Styrelse är hos bolaget ansvarig för verkställigheten af de uppdrag, den af bolaget emottagit; men Styrelsens Ledamöter hafva icke någon ovilkorlig ansvarighet, hvar för sig eller gemensamt, Tör de bolagets förbindelser, som de, i följd af sitt uppdrag, å bolagets vägnar ingå. 5. I händelse af bolagets obestånd, är aktieägare icke skyldig att vidkännas större förlust, än beloppet af sin andel i bolaget. 6. Polagets kapital fördelas ilotter eller aktier, hvardera på lika summa. 7. Aklier. som äro ställda på viss man, skola hos bolagets Styrelse inregistreras. Hvarje öfverlåtelise af sädana aktier anmäles hos Styrelsen. S 8. Aktiebolag må ej upprättas, utan Konungen gifver der lof till och, efter pröfning af bolagets Reglemente, derå lemnar sin Nådiga stadfästelse; hvarom allmän kungörelse sedermera af Konungen utfärdas. 8 9. Bolagets Reglemente, som bör innehålla uppgift å den ort, der Styrelsen har sitt säte, skall inJlemnas till Konungens Befailningshafvande i Länet, för att sedermera till Konungen insändas. Innan Reglementet blifvit af Konungen stadfästadt, är bolagsföreningen ej emellan bolagsmännen förbindande. g 40. Aktiebolag lyder under Domstolen i den ort, der bolagets Styrelse har sitt säte. Högsta Domstolens utlåtande är, enligt det justerade protokollet, af följande innebåll: Vid yttrandes afgifvande öfver det af Rikets Ständer nu framställda förslag till lag för aktiebolag, kunde det icke undfalla Högsta Domstolens uppmärksamhet. att tvister redan hafva uppstått, angående den mer eller mindre vidsträckta betalningsskyldigbet, som må åligga delegare och styrelse i sådane bolag, och att en utredning af beskaffenheten och tillämpligheten af de hitintills gällande lagar och författningar i detta ämne skulle i det närmaste innefatta ett på förhand fäldt domslut, bindande vid fötekommande tvisters afgörande för de Högsta Domstolens ledamöter, som detsamma afgifvit. Högsta Domstolen ansåg sig således böra inskränka sig till betraktande af de allmänna grunder, hvarå en blifvande lagstiftning härutinnan borde hvila, och framställande af de anmärkningar emot det nu gjorda förslaget, hvartill anledning finnes. I afseende på serskilda delar af förslaget förenade sig Högsta Domstolens fleste ledamöter, Justitieråden Bredberg. Backman, Nordenstolpe, Grefve Carl Sparre och af Roltn, om följande anmärkningar: S8 3 och 4. Hvad 3 innefattar om val af bolagets styrelse och om dess afsättande, samt hvad 4 8 innehåller om styrelsens ansvarighet hos bolaget, ansågs af bemälde ledamöter utgöra reglementariska föreskrifter, som ej tillhörde den allmänna lagen för aktiebolag. utan borde igenfionas i de reglementen, hvilka, enligt 8 8, komme att för hyarje sådant bolag upprättas och borde underställas Kongl. Maj:t, till vinnande af nådig stadfästelse. Stadgandet åter i 4 , att styrelsens ledamöter icke hafva någon ovilkorlig ansvarighet, hvar för sig eller gemensamt, för de bolagets förbindelser, som de i följd af sitt uppdrag, å bolagets vägnar ingå, syntes ej innefatta nog uttrycklig föreskrift, i hvilka fall sådan ansvarighet må äga rum. Ett lagbud af den här föreslagna lydelse kunde framkalla tvistigheter samt föranleda en olika och godtycklig tillämpning., 5. Äfven i andra händelser, än vid bolagets obestånd, kunde fråga uppstå om vidden af delägares betalningsansvar, och stadgandet syntes derföre ieke böra vara inskränkt till endast nyssnämnde händelse. Här saknades dessutom föreskrift, om eller i hvad mån, utöfver hvad i denna blifvit sagdt, betalningsskyldighet må drabba delägare, som i beslut om upptagande af penningelån eller om ingåendet för bolagets räkning af andra afhandlingar deltagit. g 6. Denna ansågs innefaatta ett ämne, som tillhör de serskilde reglementariska föreskrifterne för hvarje aktiebolag. 9. Högsta Bomstolens ofvannämnde Ledamöter ansågo påföljden deraf, att Reglemente icke inlemnas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, för att anmäJas till Kongl. Maj:ts stadfästelse, väl mäga på det sätt bestämmas, att bolaget dessförinnan ej åtnjuter sådan förmån, som genom ifrågavarande lag tillerkännes Aktiebolag, men icke böra blifva den, hvilken det föreslagna syntes antyda, eller att hvad bolagsmännen sig förbundit ej skulle vara gällande. Ett stadgande af sistnämnde beskaffenhet kunde, om det bokstafligen tillämpades, leda till uppenbart lidande på ena. eller andra sidan, såsom t. ex. i de fall, att en delegare antingen utlagt penningar och derigerom fått att fordra hos de öfrige, eller ock tvert-! om för sin enskilda räkning användt deras tillskott. samt således blifvit deras gäldenär. Uti begge dessa hände!ser fordrade rättvisan, att hvarje delegare fuilgör sin förbindelse, mådelst erläggande af betalning eller skadestånd. 10. På det godtyckligt ombyte af ort, der bolagets styrelse sammanträder, icke må föranleda misstag eiler olika åsigter om rätter domstol, ansågs stadgandet hafva boråt innefatta, att Akticboleg iyder under domstolen i den ort, der bolagets styrelse, enligt Reglementet, har sitt säte; och, då meningen icke kunde vara, att göra någon rubbning i hvad 10 Kap. 144 8 Rältegångsbaiken med afseende på fastighet innehåller, syntes härvid hafva bordt tillägges, att, i fråga om behörig domstol för upptagande