i Af Verser vid skålen för herr professor Fogelberg i Götheborg den 7 Oktober, författade of magisler BRudgren. Har äran flytt Har Sveas sol gätt ner? från Norden? ej kring jorden År segerkraficn domnad Bland nutids Svenske män? Ar Nordens genius somnad Och väcks ej upp igen? Se kring dig! Sveriges ära An kring Europa far, Fast snillet nu ses skära De lagrar, svärdet skar. Berzelii rykte svingar Så långt, som ljuset går, Och Frithiofs saga klingar I Söderns blomstervår. Och längst der Tibern rullar Sin våg mot hafvets famn, Bland Romas stolta kullar, Är kärt det Svenska namn. I vigda konstmärs-raden Är Fogelberg ej glömd; Hans mejsel tjusar staden, Hans konst är vidt berömd. Hans hand förmår alt lifva Bergtogne gudar lätt, Och Norden återgifva Dess hela hjelte-ätt. Se! Oden, Thor och Balder, Som förr, vid Lögarn stå. Upp! Sjungen då, J Skalder Den man, som skapar sål Du stad, som mästarn skänkte Åt verlden, gläd dig mest; Der först han skönhet tänkte Du sjung hans ära bäst! Ej större son du ammat, Ej bättre vinst du gjort, Och intet snille fammat Med sken, mer fjerran spord t. Se! Mästarn sjelf är nära. Sitt Rom, sin ögonlust, Han lemnat för det kära, Det höga Svithiods kust. Men Roma kräfver åter Ett kort, ett dyrbart lån. En tår då Svea gråter Att mista sådan son. Sin son ej modren mister, Han bryter ej sitt ord. Tills varma hjertat brister Han minns sin fosterjord, Till nya segrars möte. Flyg, höga konstnärssjäl, Och i Hesperiens sköte Lef säll och glad, — lef väl! a — ETT SÄTT ATT UPPDRIFVA GRÄSVÄXTEN. Ordföranden för experimenterande landtbruksklubben i Cornwall meddelade nyligen på en sammankomst, att en vid namn Furney uppfunnit ett sätt för gräsväxtens befordande, som han kallar Furneyism. Detta består deruti att man, sedan fältet blifvit besådt med gräsfrön, öfvertäcker det med halm eller torra qvistar. I början af Maj hade han besått ett fält om 5 tunnland och be täckt det tunnt med halm. Redan fem veckor derefter hade det gifvit 50 centner mer än ett fält af lika storlek, som icke varit öfverbetäckt. På fältet släpptes 445 får, och åtta dagar derefter 26 oxar. Då gräset var afbetadt af kreaturen, öfvertäcktes fältet ånyo med halm, och åtta dagar derefter växte der redan yppigt gräs. I första ögonblicket efter halmens borttagande, låta icke kreaturen betet smaka sig så väl som annan äng; men sedan det 24 timmar varit utsalt för luft och sol, äta de det med lika appetit som något annat. Ordföranden bekräftade af