togo det genast under sin vård. — Barnets mor ha
tillika med: ett yngre barn, sedan några veckor va
rit borta från hemmet. På fråga till Rudman, sad
hah att hon rymt; men andra personer upplyste åt
han kört bort henne, hvarvid efter gossen Gustaf
uppgift tillgått så, att då fadren en afton för om
kring fem veckor sedan hemkommit och efterfråga
några riksdaler som han haft besparade, samt barne
svarat: dem har mamma tagit, hade Rudman bör
jat gräla med hustrun och äfven slagit henne. Der
efter hade hon lemnat deras bostad och sedermera e
återkommit dit oftare, än i mannens fränvaro, d
bon smugit sig hem, för att gerom nyckelhålet in
sticka några brödbitar till sin utsvultna lilla gosse
Efter hvad polisbetjeningen hade sig bekant, ha
Rudman under flera år visat ett högst vildsint oc!
elakt uppförande både cmot sin bustru, sina bar!
och andra personer. Oförklarligt Var dock att han
som ådagalagt så bestämda prof på kärlekslöshet oc!
likgiltighet för sitt barn, dock med häftighet vill
motsälta sig det förslag, polismästaren efter förhöre
yttrade, om barnets intagande på barnhuset. Nej
det skall icke ske utropade fadren med en vil
blick. Och sedan Kudman, som genom sitt opassan
de uppförande stört förhöret, blifvit utledd ur ses
sionsrummet, återinträngde ban nästan med våld dit
in, och frågade med sin råa högljudda stämma: få
jag igen mitt barn ?
Rudmans hustru hördes en påföljande dag. MHor
meddelade om mannens hbandlingssätt och up nde
enahanda upplysningar, som de ofvanberörda, och
förklarade att hon icke ville återvända till hans bo-
stad: jag kan icke utbärda, sade hon; han handte-
rar mig så rysligt.
Poiismästaren lofvade draga försorg om begge bar-
nens intagande på barnhuset.
— Öfverståtbällareembetet har nyligen emottagit
följande uppiysningar angående drängen eller sjöman-
nen Johan Peiter Pettersson från Öland, hvilken,
enligt hvad en i Aftonbladet d. 48 sistl. Sept. med-
delad notis upplyser, i poliskammaren bekänt, att han
en afton näst. års höst, med er ecldgaffel slagit ihjel
sin broder Lars Persson i Gråberg på Öland.
På grund af kronofogdens i orten order har fog-
deskrifvaren Å. W. Löfgren, med biträde, den 30
sistl. Sept. anställt förhör med Johan Petterssons fa-
der Petter Larsson och broder Carl Pettersson, hvar-
vid fadren upplyst: att ban uppgifne aftonen kloc-
kan omkring 40 hört gräl och slagsmål på gården
vara å färde, hvarföre han, i anscende till Johan Pet-
ters våldsamma lynne, dragit i betänkande att gå ut
på gården, men då han efter närmare besinnande
gått ditlut, hade ban fått se sin son Lars ligga sans-
lös vid en sten; hvadan Petter Larsson af fruktan att
sjelf äfven blifva misshendlad genast på sin hustrus
tillsägelse aflägsnat sig och åter ingått i sin bonings-
stuga. Och hade han alltså icke vidare åsett upp-
trädet, efter hvars slut sonen Johan Petter genast
aflägsnat sig från hemmet. Lars och Johan Petter
hade en längre tid lefvat i osämja och vid flera tili-
fällen hotat hvarandra med vålasam behandling. —
Brodren Carl Pettersson har berättat: att hans brö-
der den ifrågavarande aftonen kommit i gräl, hvar-
vid i öfrigt skall hafva så tillgått, som Johan Petter
Pettersson inför öfverstäthållare-embetet omförmält,
och att Lars, efter det han erhållit slaget med eld-
gaffeln, som beröfvat honom sansningen, biifvit inbu-
ren i ett rum.
Johan Petter Petterssons förmodan, det han icke
varit misstänkt att hafva varit vållande till mordet
å brodern, är falsk; ty det har numera blifvit upp-
lyst, att Petterson, genom Konungens befallningshaf-
vandes kungörelse varit allmänneligen efterlyst för
det förmodade brottet, och derföre blifvit eftersökt
af kronobetjeningen, men medelst begagnande af en
annan persons pass, som han lyckats förskatfa sig,
undkommit ef terspani ngarne. Han har en jäng tid
varit illa känd i sin hemort, emedan han varit be-
gitven på fylleri och slagsmål, m. m.