DEN POLITISKA OCH RELIGIÖSA RÖREL-!
SEN I EDS-FÖRBUNDETS KANTONER,
efter egna iakttagelser under ett tioårigt vistan-
de i Schweitz. Af doktor Carl Erause.)
IV.
Denna förut omnämnda skyttfest i Solothurn
var en af de skönaste och besöktaste och til-
lika den första af verklig politisk betydelse för
Schweitz. Den åtskiljde sig från de följande
derigenom, att håda partierna dervid voro rejre-
senterade och att under den festliga förtjusnin-
gen sielfva det omöjliga, en försoning mellan båda
partierna, försöktes. Staden Basel, förut under
vapen mot basellandet, sände ett skyttsällskap,
hvars talman yttrade sig saktmodigt och förso-
nande, och med hänvisning på ett för alla ge-
mensamt fädernesland. Zöricherskyttarne infun-
no sig talrikt och uttryckte allvarligt och kraf-
tigt sin ovilja öfver trosmönnen, försäkrande att
den bildade befolkningen i Zörich icke tagit någon
andel deri utan hade blifvit framskridandets sak
och edsförbundets förening trogen. Allt syntes
lifvadt af en broderlig anda. Så yttrade man sig
vid de ömsesidiga helsningarne, som egde rum
framför Fabnborgen (elt torn, på hvars spets eds-
förbundets stora fana svajar öfver skyttsällska-
pernas småfanor, som planteras under henne),
så väl vid ankomsten som vid afresan; så talade
man från tribunen, som var uppförd i den jät-
testora matsalen och från middagen till aftonen
var upptagen af talare. Likaså talade man om
nödvändigheten af en större förbundsenhet och en
förbättring eller förnyelse af förbundsförfattningen.
Många ädla män hörde man der tala på tyska
eller italienska munarten, den gamle, nu mera
aflidne Fel!enberg, den eldige Luvini från italien-
ska kantonen Tessin, den statskloke rådsherrn
Minder från Basel, statsrådet Druey från Waadt
och många andra män af betydenhet och rykte.
Men Neuhaus, den inflytelserikaste mannen i Bern,
hufvudkantonen för de liberala, och Bluntschli
från Ziörich, de konservativas ledare, voro icke
der, icke heller luzernercheferne. Mången öfver-
lemnade sig åt sköna illusioner. De konservati-
va från Baselstaden mente uppriktigt, de andra
partierna höllo god min i elakt spel, uppstego i
talarestolen, drucko för en evig fred mellan par-
tiorna, i samma ögonblick då de, som man ef-
teråt erfor, redan i I emlighet undergräft grunden
för de liberala regeringarne i Solothurn och Aar-
gau och organiserat upproret till deras störtande.
Åtta dagar räckte den broderliga förtjusningens
rus, under hvilka man börjat att visa edsförbun-
dets fana en snart sagdt religiös och tillförene ej
förspord dyrkan. Knappt bade de sista ljuden
af festens jubel bortklingat, innan partierne, lik-
som för att återtaga hvad de försummat, bekri-
gade hvarandra i tidningarne häftigare än tillför-
ne. Hvad kunde väl ock vara menligare för de
konservativas planer än freden? I Aargau och
Solothurn skulle författningarne revideras. 9So-
lothurn är rent katolskt, hvaremot Aargau består
af österrikiska länder och hvilka största delen
blef af Bern i femtonde seklet eröfrade och lik-
tidigt med Bern reformerade; men den andra de-
1en förblef katolskt, såsom flera kantoners landt-
fögderi eller österrikiskt land. Af dessa särskil-
da delar bildades, vid första franska revolutio-
nen, den nuvarande kantonen Aargau, hvilken
alltså innehåller katoliker och reformerta, likväl
med fullkomligt lika borgerliga och politiska rät-
tigheter, och derföre är hvad man i Schweitz
kallar paritetisk. Efter zurichska trosmännens
exempel började man nu att beskylla solothurner-
regeringen för otro, irreligiositet, fiendtlighet mot
katolicismen (anledning dertill gaf grundandet a!
högre folkskolor och ett lyceum i Solothurn, vic
hvilka väl katoliker, men inga prester anställdes)
beskyllningar, hvilka, ehuru Solothurns regering
blifvit stående på tröskeln till de politiska re:or
merna, föllo på en mindre fruktbar jord, emedar
å ena sidan genom uppbhäfvande af tionden oci
dylika mått och steg, de materiella intressen
blifvit bättre tillfredsställda än i de andra kan
tonerna, och å den andra Disteli med sin kalen
der och andra talangfulla skriftställare hos fol
ket underhöllo benägenheten för en liberal rege
ring. Kantonen Solothurn har ännu ett par rik
kloster. Hvem vet under hvilka förespeglinga
dessa förmåddes alt använda sitt mynt och sil
andliga inflytande för att bereda folket till de
liberala regeringens störtande. Detta lyckade
) Se Aftonbl. 4 931 och 233.