lätt kunde urarta till ett stående maner, som sedan blir svårare att borttaga. Det är sant, att det lagoma härutinnan icke är lätt funnet, men M:ll Österberg skall nog vinna det, om hon bemödar sig. Hon har deruti ett godt mönster i fru Hjortsberg, som alltid tyckes äga den naturliga instinkten att träffa det riktiga. Den, som vill muntra sig rätt behagligt ett par timmar, skall ej ångra att hafva besökt teatern, för att se detta stycke, i hvilket teaterkassan 0stridigt gjort en af sina bästa acqvisilioner. — Uti Svenska Minerva för i tisdags läses: Aftonbladets löjliga fraseologi om qvinnans aptitud (sie) att deltaga i statens ärender, visar att phufvudredaktören laborerar under en vidunderlig fix idte, och att hans inbillning sväfvar uti de sällsammaste demokratiska rymder., Altonbladet får erinra, att det ej talat ett ord för qvinnans aptitud att deltaga i statens ärender. Aftonbladet har tvärtom sagt, att man gerna må utelemna all tanka derpå, men deremot har Aftonbladet försvarat såsom naturlig den tankan, att jemväl qvinnan bör ega några rättigheter att bevaka i samhället, och derföre äfven borde kunna få deltaga i val af dem, som skola representera i folKförsamlingen. Vill man vederlägga detta, så bör det ske med skäl och icke med blott grin. Denna framställning åsyftade för öfrigt icke något praktiskt resultat för ögonblicket, utan bott att uttala en sanning. I sjelfva verket är väl också ingenting mera befogadt än anmärkningen öfver den likgiltighet, hvarmed man ännu i allmänhet vårdar qvinnans rättigheter både i uppfostran och borgerligt hänseende. Redan ifrån den första skolgången är gossens undervisning inrättad med afseende derpå, att han skall blifva något i samhället, och så snart han inträder i ynglingaåren, riktas den merändels till något bestämdt framtida yrke. För flickan deremot är icke allenast en sådan omsorg uraktlåten; så att hennes uppfostran uteslutande riktas derpå, att bon skall blifva ett slags husdjur och en lekdocka åt mannen; hon kan icke ens blifva något, emedan nästan alla vägar utomhus till en sjelfstävdig bergning äro för henne stängda, både genom lagarna för det borgerliga lifvet, som neka henne att på egen hand ingå i näringar eller söka några sysslor, och genom fördomen, hvilken alstrats af dessa lagar. För henne finnes, med ett ord, nu icke något annat mål, än att blifva gift; härpå måste alla hennes fina uträkningar anläggas; och den som antingen icke kan blifva gift eller icke vill gifta sig mot sin böjelse, hvilket i våra gamla europeiska samhällen kanske händer hälften af qvinnokönet, anser vid en viss ålder hela sin bestämmelse för lifvet förfelad, lycklig nog ändå om hon icke på köpet betraktas med hån af andra såsom varande på öfverblifna kartan,. Ar detta rätt, är det billigt, är det kristligt? Och hvilka skatter af snille, af förstånd och kraft hafva icke genom denna förvända sakernas ordning gått förlorade för menskligheten? Imedlertid skall det utan tvifvel intressera huru Svenska Minerva, sjelf representant af damern2, uttrycker sig rörande qvinnans rättigheter. Så lyda hennes ord, i samma stycke som det ofvannämnda: Lägger man studenterne till elektoralpigorna , och denna amalgamering torde ingendera parpten förskjuta), så bör det bli en skön Skandipvism utaf. I Stockholm kan man göra sig säker på att qvinnornas röster skola tillfalla den bästa nipperboden och den slugaste lurendrägaren, och på landsbygden den, som trakterar med det mesta kaffe.n RÖ ÅT amnmanenådot blammarkarran PB PaAcan.