MIRABEAU OCH MIRABELLE., ) HISTORISK NOVELL AF HIPPOLYTE BADOU. XI. ARGUS. SADå Rudolf kom ut från sin vän, väntade han visserligen att få se en Argus på la place des Pråcheurs, emedan ban tydligen hade, då kan smög öfver till Mirabeau, sett profilen af en sådan och det just vid hotellet Joubert. Men hvad han visserligen icke hade väntat, var att denne Argus hade medtagit en kamrat, för att se honom gå tillbaka. Vorbelles hade knappast kommit ur hotellet Jouberts port, förrän han såg tvenne menniskofigurer smyga mellan träden och torget. Allt efter som han framskred, framskredo de okände äfven, ehuru i olika rigtning. De kommo slutligen rakt emot honom, med en förskräckande beslutsamhet. — Men, min Gud!... hvad betyder det der? ... frågade Rudolf sig sjelf. Skulle de, bändelsevis, vilja stänga vägen för mig?... Skulle jag, möjligen, få att göra med tjufvar, i stället för spioner? . Chevaliern drog sin värja och beredde sig på att göra bruk af den, om nödvändigheten så fordrade. — Ge rum! ge rum! ropade han stolt, då han var på fyra stegs afstånd från karlarne. Vid dessa ord åtskildes desse, på så sätt att den ene stannade och den andre fortfor att gå emot herr de Vorbelles. Rudolf lät då sin värja ) Ee Aftonbl. M4 208, 209, 210, 212, 214, 215, 216, 218, 219, 220 och 2292,