MIRABEAU OCH MIRABELLE., )
HISTORISK NOVELL AF HIPPOLYTE BADOU.
XI.
ARGUS.
SADå Rudolf kom ut från sin vän, väntade han
visserligen att få se en Argus på la place des
Pråcheurs, emedan ban tydligen hade, då kan
smög öfver till Mirabeau, sett profilen af en så-
dan och det just vid hotellet Joubert. Men hvad
han visserligen icke hade väntat, var att denne
Argus hade medtagit en kamrat, för att se honom
gå tillbaka. Vorbelles hade knappast kommit ur
hotellet Jouberts port, förrän han såg tvenne
menniskofigurer smyga mellan träden och torget.
Allt efter som han framskred, framskredo de
okände äfven, ehuru i olika rigtning. De kommo
slutligen rakt emot honom, med en förskräckande
beslutsamhet.
— Men, min Gud!... hvad betyder det der? ...
frågade Rudolf sig sjelf. Skulle de, bändelsevis,
vilja stänga vägen för mig?... Skulle jag, möj-
ligen, få att göra med tjufvar, i stället för spi-
oner?
. Chevaliern drog sin värja och beredde sig på
att göra bruk af den, om nödvändigheten så for-
drade.
— Ge rum! ge rum! ropade han stolt, då han
var på fyra stegs afstånd från karlarne.
Vid dessa ord åtskildes desse, på så sätt att
den ene stannade och den andre fortfor att gå
emot herr de Vorbelles. Rudolf lät då sin värja
) Ee Aftonbl. M4 208, 209, 210, 212, 214, 215, 216,
218, 219, 220 och 2292,