(Insändt.)
NÅTIONALMUSEI- BYGGNADEN, SEDD FRÅN
EN ANNAN SIDA.
Såsom inledning till denna uppsatts bör insändaren
trösta läsaren med den försakran, att han icke ärnar
tala något om piatsen för denna byggnad, hvarom till
en början så mycket varit ordadt, att många torde
hafya tröttnat dervid. Ian känner den hedervärda
svenska allmänheten, och vet att hon, med en älsk-
värd lättsinnighet snart tröttnar vid ett ämne icke
derföre att det är utageradt och nog behandladt
utan derföre att det är mycket behandladt. Man sy
nes med någon säkerhet kunna antaga, att platsen
byar den än må hlifva, ätmins:one icke blir på norre
ändan af Carl XII:s torg, cmot hvilken allas röster
så samhälligt förenat sig, att alltsedan frågan om der
solidariska ansvarighetena möts af ett så allmänt nej
som detia förslag, hvilket ej tyckes ha för sig några
fler än de fyra kommittera i fall ens alia dessa
äro för deteamma. Nej, vi hafva her velat i förhand
yttra några ord, icke om piatsen, utan om sättet för
denna byggrad
Man har deortil begärt 500,000 rdr och 40 år. Vi
vilja antaga, atl denna summa uch denna tid blitill-
räckliga — och man torde medge, att vi då äro ut-
märkt beskediiga i våra antaganden. Man får säle-
des 50,000 rdr om året, bygger upp dem, och efter
tio år står nationalm m der fullfärdigt och pryd-
ligt. Hvad har det då kostat i faux frais? Lä.om
oss se tilll Ränta å 3 procent:
första äret å 30,009 rdr — — 2,500.
andra d:o å 400,00 — 35,000.
tredje d:o å 459000 — 7.500.
fjoarde d:o å 200.000 — 40,000.
femte d:o ä 250,000 — 49,500.
sjette d:o å 300.600 — 435,000.
sjunde d:o å 350000 — 47.500.
ättonded:o å 409560 — 20,600.
nionde d:o å 450,000 — 29-000.
sammanlagdt — 412,500.
Om man antager hostneden för det färdigbyggda
styckets jemte matcria!iern.s öfvertäckande med bräd-
skjul! hvarje höst c bortiagande hvarje vår, kring-
håg ingars m, m. nötning, arfvoden åt
byggmästar ningsmän och pådrifvare till 4000
rdr om äret — och hvar och en en med byggnader,
särdeles offen 201 bekant turde erkänna, att
detta är gan st beriknadt, — så har man
på nio år en ytterligare summa af 36,000 rdr, såle-
des med räntan 143 å 450 060, som ätgätt, utan att
det ligaer i byggnaden. eler ökar dess värde, hvilket
sålunda I verket antingen blir mer, än
550 000 rdr, eller om man lägger alla faux frais titt
den kalkuierade summan, biir 650,000 rdr. Hade
man, i stället alt få de 30000 riksöalerna ur stats
kassan, upplinat dem, så hade man derföre fått be-
(ala nämnda ränta. Hade man utlånat dem.så hade
man haft denna ränta. Låtom oss se efter, huru
räkningen kommer att se ut, i fall man vidtagit
denna sista utväg.
Hos alla byggaadsförståndige är det en erkänd re-
gel, att dei bästa och minst kostsamma sättet att
bygga, är att bygga fort. Om man således lånar
ut statsanslaget emot ofvannaämnda ränta under sju
års tid, och efter dessa års förlopp med allvar och
kraft företager verket, bör man på tre år, således