(Insändt.) NÅTIONALMUSEIBYGGNADEN, SEDD FRÅN EN ANNAN SIDA. Såsom inledning till denna uppsatts bör insändaren trösta läsaren med den försakran, att han icke ärnar tala något om piatsen för denna byggnad, hvarom till en början så mycket varit ordadt, att många torde hafya tröttnat dervid. Ian känner den hedervärda svenska allmänheten, och vet att hon, med en älskvärd lättsinnighet snart tröttnar vid ett ämne icke derföre att det är utageradt och nog behandladt utan derföre att det är mycket behandladt. Man sy nes med någon säkerhet kunna antaga, att platsen byar den än må hlifva, ätmins:one icke blir på norre ändan af Carl XII:s torg, cmot hvilken allas röster så samhälligt förenat sig, att alltsedan frågan om der solidariska ansvarighetena möts af ett så allmänt nej som detia förslag, hvilket ej tyckes ha för sig några fler än de fyra kommittera i fall ens alia dessa äro för deteamma. Nej, vi hafva her velat i förhand yttra några ord, icke om piatsen, utan om sättet för denna byggrad Man har deortil begärt 500,000 rdr och 40 år. Vi vilja antaga, atl denna summa uch denna tid blitillräckliga — och man torde medge, att vi då äro utmärkt beskediiga i våra antaganden. Man får säledes 50,000 rdr om året, bygger upp dem, och efter tio år står nationalm m der fullfärdigt och prydligt. Hvad har det då kostat i faux frais? Lä.om oss se tilll Ränta å 3 procent: första äret å 30,009 rdr — — 2,500. andra d:o å 400,00 — 35,000. tredje d:o å 459000 — 7.500. fjoarde d:o å 200.000 — 40,000. femte d:o ä 250,000 — 49,500. sjette d:o å 300.600 — 435,000. sjunde d:o å 350000 — 47.500. ättonded:o å 409560 — 20,600. nionde d:o å 450,000 — 29-000. sammanlagdt — 412,500. Om man antager hostneden för det färdigbyggda styckets jemte matcria!iern.s öfvertäckande med brädskjul! hvarje höst c bortiagande hvarje vår, kringhåg ingars m, m. nötning, arfvoden åt byggmästar ningsmän och pådrifvare till 4000 rdr om äret — och hvar och en en med byggnader, särdeles offen 201 bekant turde erkänna, att detta är gan st beriknadt, — så har man på nio år en ytterligare summa af 36,000 rdr, således med räntan 143 å 450 060, som ätgätt, utan att det ligaer i byggnaden. eler ökar dess värde, hvilket sålunda I verket antingen blir mer, än 550 000 rdr, eller om man lägger alla faux frais titt den kalkuierade summan, biir 650,000 rdr. Hade man, i stället alt få de 30000 riksöalerna ur stats kassan, upplinat dem, så hade man derföre fått be(ala nämnda ränta. Hade man utlånat dem.så hade man haft denna ränta. Låtom oss se efter, huru räkningen kommer att se ut, i fall man vidtagit denna sista utväg. Hos alla byggaadsförståndige är det en erkänd regel, att dei bästa och minst kostsamma sättet att bygga, är att bygga fort. Om man således lånar ut statsanslaget emot ofvannaämnda ränta under sju års tid, och efter dessa års förlopp med allvar och kraft företager verket, bör man på tre år, således