TAC TE OLI.
De på f. m. ankomna utländska tidningar in-
nehålla underrättelser från Paris af d. 45, från
London af den 46, samt från Hamburg af den 49
der nes.
FRANERIKE.
Med politiska nyheter är det magert. Tidnin-
garne sysselsätta sig mest med spanska sakerna,
och engelska drottningens besök i Eu. Tjurfäkt-
ningen i P.mplona ger franska pressen anledning
till samma anmärkningar, som den engelska redan
haft i anledning af den stora ketsjagten vid Go-
tha. Det är likväl ej endast tjurblod som flyter
i Spanien, utan äfven menniskobiod; och den
andel franska politiken deri har, synes blifva allt-
mer påtaglig. Herr Mon, som genom sitt olid-
liga beskattningssystemi (detta är nu så uppdrif-
vet att efter nya bestattningslagen skatterna för
många hus och egendomar är större än hyror
och arrenden, hvilket gifvit en husegare i Cadix
anledning att skänka sitt hus till finansministern)
har nu få!t hederslegionens storkors; och franska
regeringen förhåller så mycket den kan, alla upp-
lysningar om verkliga förhållandet i Spanien. Så
t. ex. bade den med telegrafen underrättelser om
sista upploppet i Madrid, men lät ej offentligen
meddela det, och nu berättas, att den fått del af
nya oroligheter den 40, som äfven undanhållas
allmänhetens kännedom.
Don Carlos och hans gemål voro anlände till
Moarseille.
Marskaik Bugesud hade återkommit till Tou-
louse, men ej såsom man förmodat i sällskap
med marskalk Soult. Det påstås likväl att de
begge marskalkerne försonat sig, och att Bugeand
yttrat det han säkert kommer att återvända till
Algier.
Monitören för den 44 innehåller förordningen
om nordbanans öfverlåtande till Rotschild:ka bo-
laget. Såsom eit bevis på denna judiska barons
inflytelse på kristna konungar anför en fransk tid-
ning, att då Bourdeaux-Orleans jernvägs-sällskapet
icke på 3 månader kunde få underskrift på sitt
privilegium, bade för Rotschilds räkning en kurir
afgått till Ev, med det den 40 fattade beslutet
angående nordbanan, och d. 42 återkommit med
kungliga underskriften.
SPANIEN. -
Krigsrätterna hålla sina ransakningar angående
sista upproret mycket hemliga. Man hörer ej
mera talas om att några mera ansedda personer
skulle vara invecklade i upproret; men flera
dödsdomar lära iedan vara fällda. Det påstås, att
dessa genast koroma att verkställas. Antalet af
dem, som ännu hållas arresterade, skall vara mel-
lan 30 och 40. Progressistiska blad våga icke
ännu meddela sandra uppgifter om de sista hän-
delserna, de som innehållas i de officiella;
men enskilda bref skildra ställningen högst olyck-
lig. Folkets sinnesstämning är sådan, att oaktadt
alla regeringens segrar å gatorna den ena dagen,
nya oroligbeter förefeila den följande, och det är
omöjligt,, säger ett franskt blad, att längre fort-
fara i den motståndspolitik, som Narvaez antagit
på hr Guizotz inrådan.
Oroligheterna i Madrid hafva påskyndat drott-
ningens hemresa. Man tredde att bon skulle re-
dan den 43 återkomma till hufvudstaden, och
Noarvacz väntades redan den 42; men efter andra
underrättelser lärer ankomsten icke kunnat ske
förr än den 43. Franska ministern br Bresson
åtföljer drottningen. Eit nytt slagsmål mellan
folket och militären lärer ägt rum den 40, men
som icke haft politisk anledning.
Det påstås att Maria Christina med all kraft
arbetar på att aflägsna Narvaez, som hon skall
hata, och att få baron de Meer till att intaga
hans plats; men de Måeer är högst impopulär, och
man tror ej att det lyckas henne. AW Narvaez
välde länge kan bestå, på det sätt sakerna nu gå,
synes dock icke heller troligt. Vigtiga saker fö-
reslå säkert.
PORTUGAL.
Enligt underrättelser från Lissabon af den 40
dennes hade drotiningen och hennes gemål he-
drat ministesn Costa Cabral med ett besök i Tho-
mar, hvars guvernör han tillika är och der kan
har ett vackert landtgods i gramnskapet. Man
trodde alt han skulle få titel af Visconde af
Thomar. Drottningen skall under sin resa ilands-
orterna göra allt för att åter uppfriska sin popu-
laritet, genom gunstbetygelser af alla slag.
TYSKLAND.
I Sachsen öppnades ständernes sammankomst
d. 44 dennes af Konungen i egen person med
ett tal. i hvilket det märkligaste är hvad detin-
nehåller rörande de religiösa rörelserna. En all-
varlig ur pmärksamhet kräfver den i mångfaldiga
riktningar sig visande jäsning i sinnena i afse-
ende på de kyrkliga angelägenheterna, hvilken
hotar att störa all erdrägt, all laglig ordning, och
att öfverskrida allt mått,.
Konungen uttrycker derefter silt hopp, alt
ständerna måtte underslödja hans bemödanden
snå dot den kyrkliga principen icke måtte hlifva