MIRABEAU OCH MIRABELLE.)
HISTORISK NOVELL AF HIPPOLYTE BADOU.
HIT.
ARLESISKAN.
Under den ännu verkande inflytelsen af en
tröttande resa, gick Rudolf tidigt till sängs och sof
långt in på morgonen. Han vaknade icke då af
sig sjelf, utan väcktes plötsligen af ett) buller,
som uppstod under hans fönster, förorsakadt af
en folksamling på torget eller det så kallade
Place des Precheurs. Chevaliern spratt till, reste
sig upp, kastade sig ur sängen och Icpp genast
till fönstret, samt blickade nyfiket ut åt torget.
Det var Mirabeau, som reste till Marseille, så-
som han dagen förut hade tillkännagifvit. Om-
gifven af en exalterad folkhop, uppbar han, nu
som vanligt, den mest bullrande, mest entbu:ia-
stiska byllning. Han fick ej stiga upp i sin vagn.
förrän han kommit utom stadens murar, till dess
nödgades han gå till fots, midt ibland hopen, som
ville bära honom i triumf.
Hans vänner hade redan besvarat bans mani-
fest till den provencalska nationen, angående de
händelser, hvilka dagen förut hade tlimat i stats-
församlingen. — En fruktan, hvarför man sjelf
knappast kunde göra sig reda, spridde sig bland
folket. Man fruktade egeniligen, att Mirabcav,
uttröttad af adelns förföljelser, skulle i Marseillc
söka en genare väg till upphöjelse. Man böniöll
derföre, att han skulle stanna; att han ej skulle
öfvergifva den stad han en gång valt. Oaktadt
alla de försäkringar han gaf, lyckades han dock
icke att fullkomligt tysta alla farbågor. Man
trängdes omkring honom, under buller och stoj,
för att få se honom ännu en gång, liksom hade
han ej ämnat återkomma.
De som icke kände honom, sökte bana sig v
genom hopen, för att åtmistone en gång få
40
ad
Se
-— 1
2) Se Aftonbl. JM 208, 209 och 240.