UUCL
DR
Tulldistriktchefen i vestra distriktet.
Götbeborgs Handelstidning för sistlidne gårdag
innehåller emot denna embetsman, Hr öfverste
Ekenstam, mot hvilken åtskilligt missnöje förut
ofta varit yttradt, å nyo en artikel, hvilken är
så mycket mera märkvärdig, som Handelstidnin-
gen nästan uppmanar Hr öfversten till ett åtal
i anledning af densamma, för att komma i till-
fälle att bevisa, dels hvad deruti anföres, dels
ännu flera andra gravamina, hvarigenom Han-
delstidningen anser sig kunna ådagalägga Hr öf-
verstens mindre lämplighet för den plats han nu
innehar.
Då det är all anledning förmoda, att denna ar-
tikel måste leda till något ytterligare steg, så in-
föra vi här nedan det hufvudsakliza innehållet
deraf:
Svenska Minerva yttrade för några dagar sedan
sin förundran öfver, att chefsplatsen inom vestra tull-
distrikte. ännu på femte året är vakant, och många
med henne hafva redan långt för detta, både enskildt
och offentligt, funnit detta förhållande högst besyn-
nerligt. för att ej säga orält, då man känner, huru
pass den person, som tills vidare innehar densam-
ma, är vuxen sitt kall. Om man ville föresätta sig.
att, hvarje gång den tillförordnade distriktchefen be-
går en blunder, offentligen tillrättavisa honom der-
före, så skulle detta inträffa så ofta, att mången
skulle tröttna dervid, och andra åter, som ej när-
mare kände till ställningar och förhållanden, föran-
ledas att tro, det de täta anmärkningarne utgjorde
en kedja af förföljelser. Redan vid hr öfverste E-
kenstams första hitkomst höjde sig röster, tillhörige
väl underrättade personer, emot honom, och de gjorde
det med så mycket mera skäl som, genom hans för-
ordnande till chef i vestra tulldistriktet, en prejudice
vederfors en af tullverkets mest duglige och högak-
tade tjenstemän, sekreteraren i kgl. generaltullstyrel-
sen, hr Karström, åt hvilken förordnandet blifvit er-
bjuget; men som, derigenom att han utbad sig ett
par dagars betänketid, gick miste om detsamma ....
Det skulle i sanning vara i högsta grad interessant,
att i sin hand hafva alla de trådar, med hvilka hr
öfverste Ekenstam måtte vara fästad vid hr general-
tulldirektören, baron Gyllenhaal, alldenstund denne
4:0 velat förskaffa sin gode vän förordnandet just vid
en tidpunkt, då hr E., om hen förut stått i tull-
verkets tjenst, enligt statuterna bordt utträda ur
densamma, och 2:o envisats att bibehålla honom der-
vid, oaktadt alla de bevis på hans oförmåga, att, så,
som sig vederborde, sköta sin plats, hvilka mot ho-
nom biifvit framlagde. Några sådana trådar har det
väl lyckats oss att få tag i; men som de mera falla
inom det enskildta, än inom det offentliga lifvets
område, så vilje vi i det längsta undvika att draga
på dem, i hopp om, att marionetten derförutan skall
nödgas att snarligen afträda från skådeplatsen. Om
br generaltulldirektören med sina för staten så ytterst
kostsamma s. k. inspektionsresor mera afsåge nyt-
tan, än nöjet, och sålunda behagade göra entur med
oss omkring i Götheborgs skärgård, så skulle vi för
honom faktiskt ådagalägga, att hans gode vän, hr
tillförordnade tulldistriktchefen, har ungefär lika myc-
ken insigt i att organisera en ändamilsenlig kustbe-
vakning, som vi att organisera en arme och leda
dess rörelser vid ett förestående fältslag. Vi skulle
med ojäfaktiga bevis styrka, att kust- ochskärgårds-
bevakningen inom vestra tulldistriktet näppeligen, för
att i någon mån kunna motsvara sitt ändamål, kan
stå på en sämre fot, än just nu, under hr öfverste
Ekenstams ledning: vi skulle ådegalägga, att de dug-.
ligaste, de mest pålitlige och nitiske tjenstemännen
blifvit transporterade och förlagde till ställen, der
de föga, eller intet, kunna uträtta; att vissa poste-
ringar i skärgården blifvit så ordnade, att de för en
förslagen lurendrejare öppna de mest vidsträckta fält
till ett hardt nära obehindradt bedrifyande af hans
näringsfång; att den fiskeri-idkande delen af skär-
gårdsallmogen, tvärtemot föreskrifterna i flera kung-
liga bref och förordningar, blifvit i och för undfå-
endet af så kallade passersedlar underkastade om-
svep och trakasserier, som, utan att leda till målet,
i yttersta grad för dem försvåra det yrke, af hvilket
de skola lifnära sig — korteligen: att hr Ekenstams
MIB rr EES Skr ANNE DOE TNE ET