Man skall finna riktigketen al dessa pasiaen-
den genom att betrakta förhållandena i England,
Holland, Belgien, en del af Frankrike och flera
andra länder, der fabriksväsendet visserligen är
drifvet till sin högsta potens och gifver flera
millioner menniskor sysselsättning, men der också
den största olikhet i de skiljda folkklassernas vil-
kor och det djupaste menskliga elände visa sig,
bredvid den glans och makt, som rikedom, ofta
nog förvärfvad genom arbetarnes svett och allt-
för illa lönade ansträngningar, medföra. Säkert
är i alla fall, att antalet af de personer, som falla
fattigväsendet till last och behöfva andras under-
stöd, är mycket större på de ställen, der fabriks-
fliten har upprest sina talrika verkstäder, än der,
hvarest inbyggarne huvudsakligen sysselsätta sig
med åkerbruk eller andra mindre fabriksmessiga
arbeten (se härom Villeneuve-Bargemonts skrift:
Economie politique chretienne, och de jemnfö-
relser, som der äro anställda mellan de fattiges
antal samt mellan den åkerbrukande och den in-
dustriella klassens förhållanden i Europas olika
länder, 2:dra delen, pag. 8 och 9).
Men denna sida af saken har stor vigt, när
fråga är att i någon hög grad utvidga fabriks-
verksamheten i ett land, som ännu ir långt i-
från alt kunna producera brödföda åt sina in-
byggare, och der folkökningen sannolikt, det o-
aktadt, skall tilltaga i starkare progression, än
tillvesten på de näringemedel, som landet sjelf
kan frambringa. Det vore derföre önskligt att
de, som ideligen tala om vigten af att, till hvad
pris som helst, utvidga fabriksrörelsen i Norge,
och som hålla före, alt ingen uppoffring för detta
ändamål, hvarken från statskassans eller konsu-
mentens sida, kan anses för stor, ville allvarligt
betrakta saken från denna synpunkt. De skulle
derigenom, och genom att skaffa sig en någor-!
lunda klar öfversigt af fäderneslandets närings-
grenar och förhållanden i deras helhet, måhända
komma till den öfvertygelsen, att en starkt ut-
vidgad och genom öfverdrifvet höga tullbestäm-
melser eller andra dylika, konstlade medel fram-
kallad fabriksdrift är en tvetydig fördel för oss,
helst då den till på köpet är grundad på förar-.
betandet af råimnen, som icke finnas i landets
eget sköte, och att det således torde vara rådli-
gast att framgå med varsam försigtighet vid öf-
verflyttningen af alla slags verkstäder af detta
slag till oss.
Imellertid skulle det föra kommitteen för långt
från dess egentliga värf och derjemte fordra en
framställning, som blefve för vidlyftig för ett
kommittcutlåtande, om man här ville inlåta sig
i någon utförlig undersökning om detaljerna af
de ofvan antydde åsigterna. Kommitteen skall
likväl tillåta sig alt i korthet tillägga ännu ett
par anmärkningar.
Kommitteen antager, att vårt lands folkmängd,
fastän visserligen ej obetydligt förökad på sed-
nare tid, likväl är långtifrån att ännu vara för
stor, till att i allmänhet finna tillräcklig syssel-
sättning, så vida de enkla näringsgrenar, hvilka
naturen hufvudsakligen anvisat oss, drifvas med
den flit och omtanka samt utvecklas med den
insigt och kraft, de förtjena. Vinsten för natio-
nalvälståndet af en klok och ihärdig verksamhet
i denna rigtning skall otvifvelaktigt blifva vida
större, än den, som kunde vara att vänta, om
vi på en bos oss hiltills okänd fabriksverksam-
heis område, för hvilken vi sakna de naturliga
elementerna, ville inlåta oss i en onaturlig täf-
lingsstrid med länder, mot hvilka vi säkert icke
i längden kunna uthålla konkurrensen. Visserli-
gen är den förmån vid fabriksanläggningar, som
användandet af den naturliga vattenkraften häri
landet erbjuder, icke oväsendtlig; men, i betrak-
tande af det lätta och, företrädesvis i England,
föga kostsamma begagnandet af ångans väldiga
kraft, har den likväl kanske mindre vigt, än vid
första ögonkastet kunde synas. Den uppväges
derjemte fullkomligt af de vida förmånligare om-
ständigheter, i hvilka sådana anläggningar i andra
afseenden befinna sig i länder, der en dylik verk-
samhet varit idkad i lång tid, och der den, till
följe af åtskilliga gynnsamma förbållanden, redan
längesedan ernått en styrka och utveckling, som
icke lätteligen kunna upphinnas af andra, annat
än möjligen genom åtgärder, hvilka kräfva stora
uppoffringar i andra rigtningar.
Med särskildt afseende på det slags fabriks-
anläggning, hvarom här är fråga, och de svårig-
heter, med hvilka den skulle hafva att kämpa i
detta land under konkurrens med andra af sam-
ma slag, torde det icke vara olämpligt att för-
klara, hvad handlanden Young sjelf af denna an-
ledning andragit i sin förrberörde underdåniga
ansökan om förhöjd tull på bomullsgarn. I Eng-
land, heter det, hvarifrån det mesta bomulls-
garnet införes, äro bomullsspinnerierna tilltagna
i mycket större skala, än man någonsin kan vänta
alt få dem anlagda hos oss, der inga egentliga
kapitalister, eller åtminstone inga sådana som i
England, finnas -(på ett enda at dess spinnerier
produceras t. ex. mer på en månad, än Norge
förbrukar på ett helt år); de till en sådan an-
läggning nödiga penningarna kunna derjemte i
England fås för ungefär ballva räntan emot hvad
bändelsen är här i landet; bränslet kostar der
så godt som ingenting, emedan fabrikerne äro
anlagda midt i koldistrikterna; och när nu der-
till kommer, att man hos oss, utom ett högre
inköpspris på bomull, måste erlägga frakt och
tull för densamma, skall man säkert finna, att
den nu för bomullsgarn bestämda införseltullen
icke kan sätta de här i landet tillämnade bom-
a I fll att mad! danac han