STO CH HOLM. — Uppå derom af statskontoret gjord hemställan, har K. M. bifallit, att i räkenskaperna må afskrifvas en genom intorkning uppkommen afgång, till en qvantitet al 67 t:r 47 k:r råg och 34 tr 414 k:r korn, å ett parti till slöttsoch förrådsmagasinerna hörstädes sistl. år från andra fögderiet af Upsala län lefvererad räntespanmål. bestående af 447 t:r 25 k:r råg och 379 t:r 18 k:r korn, tillika med torkningskostnaden derför, 170 rdr 148 sk. (D. A.) — K. M. har, genom bref till statskontoret, d. 17 sistl. Juni till behörig kännedom meddelat det af R. St. fattade beslut angående sättet för beredande af tillgångar till de i 63 af Regeringsformen föreskrifna tvenne kreditiv-summors utbetalning, i fall desamma blefvo i grundlagsenlig ordning lyftade. (D. A.) — Jemte bifall till andre landtmätaren i Wermlands län, A. F. Stenbecks, och andre landtmätaren i Kronobergs län, S. ÅA. Almarks anhållan om afsked, har K. M., under d. 31 sistl. Juli, förklarat, det komma Stenbeck och Almark att å rikets allmänna indragningsstat uppföras, för att derifrån under sin öfriga lifstid åtnjuta en årlig pension af 307 rdr 45 sk, 4 rst. bko, jemte förhöjning utöfver 6 rdr tunnan efter riksmarkegång för hvarje af de under lönen inbegripna 29 tunnor spannmål. (D. A.) — Den tillförordnade kongl. regeringen hade sammanträde i går på förmiddagen. — I går hade man det vid denna årstid ovaniga skådespelet af ett starkt norrsken. — Efter hvad vi hört, lärer herr professor Fogelberg hafva för afsigt att här göra en kollektion af böcker för våra i Rom vistande landsmän, som icke i likhet med andra dervarande nationala föreningar äga något bibliothek. Det berättas, att flera för saken nitälskande personer börjat samla bidrag för samma ändamål. — Eleverna vid institutet för blinda och döfstumma voro i Thorsdags inbjudne till åkning på den nya karusellen å Djurgården. — Danska tidningar berätta, att assessor Drewsen, som i polisrätten i Köpenhamn fört en undersökning rörande en norsk brandförsäkringsangelägenhet med den framgång att alla nödige upplysningar erhållits, af Norska Regeringen, genom svensk-norska ministern vid Danska hofvet, erhållit i present en dejeuner-service af silfver. — Korrespondenten för tidningen La Pressen, hr ÅA. Elwart, hvilken nu uppehåller sig som resande vid Rhen, och som i skrifvelser till denna tidnings redaktion redogör för högtidligheterna i anledning af drottning Victorias besök, äfvensom aftäckningen af Beethovens staty, berättar om sin bekantskap med den svenska sångerskan Jenny Lind, som han med den hos franska författare vanliga förnäma okunnighet kallar för tyska, följande: På jernvägen återfördes jag hastigt till Köln, der jag genom en parisares, hr Schlesingers, förekommande artighet blef presenterad för den ryktbara och täcka (celebre et gracieuse) m:ll Lind, perlan bland Tysklands och hela Europas sångerskor. Detta helt unga fruntimmer sjöng för oss, utan att göra svårigheter, ett tyskt operastycke, en mindre svensk aria samt Niobes märkvärdiga aria, som ni så många gånger hört på Italienska operan den tiden Rubini tillhörde dess personal; m:ll Linds röst har två oktavers omfång, hon vet att nuansera den med en konst och ett behag, hvarom jag icke haft någon föreställning innan jag erhöll den lyckan att höra henne. Det är framför allt genom sin förmåga att höja och sänka ljudet som m:ll Lind är i sanning utomordentlig. Jag är ledsen på vår operas vägnar, att ej hr Pillet förlängt sitt vistande i Köln; han skulle då sjelf blifvit i tillfälle att bedöma det nya under, hvaraf Coblenz, lyckligare än Paris, kommer att om några dagar blifva i besittning. (P. o. I. T.) — För de musikvänner, hvilka varit i tillfälle att höra violinvirtuosen herr Julius Semler, som någon tid vistats härstädes, skall det utan tvifvel vara ett nöje att erfara, det denne utmärkte artist har för afsigt att låta engagera sig vid kgl. hofkapellet. Då hr Semler hittills ej uppträdt offentligen härstädes, och således ännu är obekant för den större allmänheten, anse vi oss böra nämna vår på inhemtad kännedom om förhållandet grundade öfvertygelse, att hans i Böhms och Beriots skolor utbildade talang är att räkna bland de första, som man i hufvudstaden egt tillfälle att höra. Detta omdöme gäller såväl om hans solospel, hvilket förnämligast i bravurstilen utmärker sig genom sällsynt kraft, färdighet och säkerhet, som ock hans qvartettspel, der han ingenstädes låter den lysande koncertbravuren skymma den högre musikaliska intelligens, som bör sa va DR AO AR oe haAannaa JdJastan