MICHAEL KOHL MAAS. )
BERÄTTELSE AF HEINRICH VON KLEIST. BEARBETAD
3 AF OEHLENSCHLÄGER.
XH.
Dagen inbröt och alla innevånarne sofvo ännu,
då han bultade på porten af sin förutnämnda lilla
egendom, i förstaden Pirna, och bad den förun-
drade gamle Thomas, som vaktade huset, att an-
mäla hos prinsen af Meissen på gubernium, det
hästhandlaren Kohlbaas vore kommen. Nämnde
herre, som ansåg nödigt att sjelf se och tala med
Kohlhaas, fann huset omringadt af hela allmogen,
som strömmat tillsammans för att skåda hämndens
engel. - Han träffade Kohlhaas stående halft af-
klädd vid ett bord. WMKohlhaas räckte honom
vördsamt sin brefväska och tillkäpnagaf hyem han
var. Prinsen betraktade honom från hufvud till
fot, lemnade väskan tillbaka, sedan han noga un:
dersökt. allt, och syntes nöjd. att höra, det har
ämnade återtaga sitt förra yrke. - Men — sade
han, under det han gick fram till fönstret och
betraktade den stora folkmängden — de först:
dagarne måste du hafva en vakt, som kan be-
skydda dig när du går utom huset. — Kohlhaas
nedslog sina ögon. — Nå, lika mycket, sade prin-
sen, skadan blir din egen. — Dermed vände han
sig mot dörren för att gå. Imedlertid hade Kohl-
haas betänkt sig och yttrade: Gör som ni vil
nådige herre. Gif mig på edert ord en vakt
som åter lemnar mig, när jag önskar det, så ha
jag intet.att invända. Prinsen svarade, att dett:
fölle af sig sjelft, lät trenne lansdragare komm:
in, och efter att hafva utpekat för dem Kohlhaas
under yttrande, att han var fri, och at de blot
till. hans beskydd skulle qvarstanna, helsade bar
hästhandlaren med en nedlåtande uppsyn och
lemnade bonom.
Ledsagad af sin vakt, begaf sig nu Kohlhbaas til
grefve Wrede, som vänligt mottog honom och
trenre limmar samtalade med honom på sitt rum
amt lät benom inlemna sin förut undertryckta
klagan öfver junkern. Denne hade imedlertid
också blifvit fri från sin qvarstad i Wittenbers,
efter gifvet löfte att inställa sig för rätten, för alt
försv ara sin sak, och kom nu, sjuk i foten af frost,
5 Aftonbl. M-492, 492, 193, 184, 498, 197 och
öd