(Insändt.) OM NATIONALMUSEUM OCH NÅGOT OM BYGGNADSKONSTEN I SVERIGE I. Redan första dagarne efter det en kommitte för undersökningar om tjenlig byggnadsplats til ett Nationalmuseum, blifvit nedsatt, och dett för allmänheten bekant, började insändaren der artikelföljd, som bär ofvanskrifne titel. Har framlade så, uti Aftonbladet för d. 3 sistlidne Juni, de omständigheter som, efter hans tanka göra norra ändan af Carl XIII:s torg, så väl föl läget, som grundens beskaffenhet, alldeles oduglig till plats för nämnde monument. Sedan, och så fort resultatet af kommitterade: arbete blifvit genom tidningarne omnämndt, anga han, uti art. II, opålitligheten och förvändheter af det sätt, hvarpå kommitterade låtit undersöka grunden å Carl XII:s torg. Han lemnade nya bevis för sjelfva lägets otjenlighet, och han yttrade derjemte sin förmodan, att kommitterade, uti uppgiften af endast 90,000 rdr, såsom extra byggnadskostnad, under jord, för platsen på norra ändan af nämnde torg, hade uteslutit den stora summa, som för en, på andra ställen icke behöflig, men här oundviklig grundmur till flere famnars djup måste utgå. Han trodde sig redan då kunna försäkra alt ett Nationalmuseum på den utsedda punkten af Carl XII:s torg vore alldeles omöjligt. När sedermera de kommitterades utlåtande blifvit på nådig befallning tryckt, och allmänheten fått sig erbjudet att om de gjorde undersökningarne taga omständligare kännedom uti ecclesiastik-departementets expedition, begagnade insändaren denna anvisning, och genomgick alla till frågan hörande officiella handlingar. Ins. blef så i tillfälle att närmare belysa ett och annat, hvaribland också, och synnerligen, de techniska delarne af frågans behandling. Men imedlertid hade Stockholms alla tidningar, och alla i en riktning, med ledning af det tryckta utlåtandet anfallit det olyckliga val af byggnadsplats, som kommilterade gjort, äfvensom den skefhet, hvarmed kommitterade bedömt andra platser, till förmån för den på Carl XII:s torg. Vinterbladet visade i synnerhet, med sin klara blick och starka hand, det löjliga i påståendet att den utvalda punkten skulle vara, såsom öfverintendentsembetet menat, i sig sjelf utmärkt väl och pittoreskt disponerad och att omgifningenn här skulle vara den behagligaste och fördelaktigaste.n Väl hade Ins. för sin del hemtat, utur de ofvannämnde handlingarne, ett icke så ringa förråd nya skäl emot de kommitterade; men han ansåg den allmänna oviljan: emot de kommitterades beslut redan så stor, att det nästan vore synd att lägga sten på bördan; och ingen glädje, eftersom ingen kämpe ännu visade sig från motsatta lägret. Detta är förändradt. -En väldig stridsman för de kommitterade öppnade sin eld i fredagens nummer af Morgonen, hvilken förut, kanske ännul omornad, hade ställt sig på de anmärkandes sida. En utmaning är så gjord, och dessa rader färdige, att möta på fältet. Insändaren i Morgonen börjar med en klagan att tidningarne länge nog utan sakkännedom tvistat om platsen,. Han kan ej utan harm åse att Regeringen kungjort kommitterades utlåtande, !: hvarigenom saken må, medan ännu tid är, blifva ! väl öfvervägd, för alt ej, såsom Geijer säger: så! pidt menskliga svagheten medgifver föreviga en lumhet; ett tänkespråk hvarmed Ins. alltför Blyckligen utstyrt sin artikel. Det är samme Ins. en styggelse att andre än Konungens rådgifvare kunna, eller fastmer få NORR IR SPSS 2 NE NAR TR AR OY SPSS TI TNE TENREN SKEE STAINSIDA