MICHAEL KOHLHAAS.) BERÄTTELSE AF HEINRICH VON KLEIST. BEARBETAD AF OEHLENSCHLÄGER. IX. Imedlertid ankom bud från regeringen i Dresden, att densamma ej ville veta af junkerns vistande i residenset, förrän mordbrännaren blifvit öfvervunnen; dock följde tillika den lugnande underrättelsen. att prins Fredrik af Meissen redan var i antåga,.!e med femhundrade man, för att beskydda dess. Landsfogden, som insåg att detta ej kunde bliiva stort stöd för staden, då Kohlhaas med eld och svärd beständigt gjorde sig alltmera fruktansvärd, lät endast uppslå ett plakat angående prinsens ankomst, lät ytterligare en täckt vagn under eskort köra ur staden, och efter att sålunda hafva lugnat folket i afseende på junkerns uppehållsort, bröt han sjelf upp med trehundrade man och stötte till prins Fredriks af Meissen här. Under tiden hade Koblbaas styrka stigit till trehundrade man, och då han i Jassin funnit ett förråd af vapen, hvarmed han på det fullständigaste utrustat sin skara, beslöt han nu, då faran hotade, att ila dem till mötes som en stormvind. Följande natten angrep han derföre prinsen af Meissen vid Mählberg. Här hade han väl den olyckan att mista sin trogne Herse, som genast blef skjuten af hästen, men med så mycket större förbittring nedbögg han äfven prinsens här, som ej fick tid att ställa sig i slagtordning, så att fursten, svårt sårad, måste med de öfverblefna i största oordning fly till Dresden. Retad till den yttersta oförvägenhet genom denna lycka, vände sig Kohlhaas mot landsfogden, innan denne bunnit få kunskap derom, och bekämpade honom midt på ljusa dagen vid staden Damerow, på öppen mark, visserligen med stor förlust, men med lika fördel, tills natten öfverföll dem. Ja han hade utan tvifvel följande morgon åter angripit iandsfogden, såvida icke denne, underrättad ) Se Aftonbl. A2 191, 192, 193 och 496;