MICHAEL KOHLHAAS.)
BERÄTTELSE AF HEINRICH VON KLEIST. BEARBETAD
AF OEHLENSCHLÄGER.
IX.
Imedlertid ankom bud från regeringen i Dres-
den, att densamma ej ville veta af junkerns vi-
stande i residenset, förrän mordbrännaren blifvit
öfvervunnen; dock följde tillika den lugnande
underrättelsen. att prins Fredrik af Meissen redan
var i antåga,.!e med femhundrade man, för att
beskydda dess. Landsfogden, som insåg att detta
ej kunde bliiva stort stöd för staden, då Kohl-
haas med eld och svärd beständigt gjorde sig allt-
mera fruktansvärd, lät endast uppslå ett plakat
angående prinsens ankomst, lät ytterligare en
täckt vagn under eskort köra ur staden, och
efter att sålunda hafva lugnat folket i afseende
på junkerns uppehållsort, bröt han sjelf upp med
trehundrade man och stötte till prins Fredriks af
Meissen här. Under tiden hade Koblbaas styrka
stigit till trehundrade man, och då han i Jassin
funnit ett förråd af vapen, hvarmed han på det
fullständigaste utrustat sin skara, beslöt han nu,
då faran hotade, att ila dem till mötes som en
stormvind. Följande natten angrep han derföre
prinsen af Meissen vid Mählberg. Här hade han
väl den olyckan att mista sin trogne Herse, som
genast blef skjuten af hästen, men med så myc-
ket större förbittring nedbögg han äfven prinsens
här, som ej fick tid att ställa sig i slagtordning,
så att fursten, svårt sårad, måste med de öfver-
blefna i största oordning fly till Dresden. Retad
till den yttersta oförvägenhet genom denna lycka,
vände sig Kohlhaas mot landsfogden, innan denne
bunnit få kunskap derom, och bekämpade honom
midt på ljusa dagen vid staden Damerow, på
öppen mark, visserligen med stor förlust, men
med lika fördel, tills natten öfverföll dem. Ja
han hade utan tvifvel följande morgon åter an-
gripit iandsfogden, såvida icke denne, underrättad
) Se Aftonbl. A2 191, 192, 193 och 496;