BLANDADE ÄMNEN:
OM ENGELSKA FLOTTANS BEMANNING ).
Man har nästan antagit som ett axiom, att Eng-
land till sjös är öfverlägset alla de andra sjömakterna
tillsammantagne, och detta kan tillen del vara sannt,
om det vore tänkbart, att man lemnade England till-
fälle att i krig sammandraga hela sin styrka. I ett
landkrig kommer det mindre an på hvem som har
de flesta än de bästa soldaterna vid de punkter, som
äro nödvändigast att besätta; och denna grundsats,
hvilken äfven är tillämplig på sjökriget, gäller i dub-
) Denna uppsats, hemtad ur en Tysk tidning, sak-
nar ej intresse vid bedömandet af Englands och
andra sjömakters relativa styrka till sjös, så vidt
denna anses beroende af tillgång på matroser, el-
ler, med andra ord, på öfverlägsenhet i kriget med
seglande fartyg, i hvilket matroserna, som bekant
är spela en vigtigare roll än sjelfva sjösoldaterna.
Skulle åter sjökriget med ångfartyg — hittills
mera anadt än försökt — korima att utveckla sig
efter de föreställningar man mångenstädes gör sig
derom, så förändras nyssnämnda grund för styrka
till sjös, likasom hela siötaktiken, och tillgången
på matroser blir dortl on jomnförelsevis under-
ordnad fråga. (dfto.bl. anm.)